Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Tommy Hammarström: Elbörsen kan vi klara oss utan!

SÖDRA FJÄLL, EDA, VÄRMLAND. Jag gör verkligen vad jag kan för att klara elprischocken; tänder genast i kaminen och vedspisen när jag kommer upp på morgonen; läser tidningarna i gryningsljuset.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

KALLA KåRAR
Det är 20 grader kallt och katterna bara nosar på luften och vänder genast in igen, till eldarna. Värmepumpen arbetar duktigt, men det är ändå svalt i huset eftersom jag stängt av så många element för att klara elprischocken.
Spisvärmen och kaminvärmen sprider sig snabbt och höjer temperaturen till komfortabel nivå, ett gott stycke över 20 grader. Och jag kan sätta mig och börja arbeta.
Vedeldarna ger ju en helt annan sorts värme. Jag kan inte förklara det fysikaliskt, men den är liksom förnimbarare, sinnligare, och skapar ett lugn som kompressorn aldrig kan åstadkomma.
Vedelden är också garanterat fri från spekulationens isvindar.
Den befinner sig helt inom kretsloppets trygga cirkel och berörs inte alls av elbörsens nervösa svängar. Allt jag eldar är min egen svett och möda. Den ved jag nu bär in är betald av mitt arbete, men helt undandragen marknadsprisets fluktuationer.

Decemberräkningen
från Fortum var precis den elprischock vi fruktade. Trots vedspisens och kaminens värmetillägg ska jag alltså den sista denna månad, det är i dag, betala 3978 kronor. Det är tusen kronor mer än den förra elprischocken i januari 2010.
Då kostade kilowattimmen 96 öre, vilket ansågs vara en olycklig och överdriven effekt av kärnkraftens tillkortakommanden; nu är priset över 136 öre och det skylls mest på låga vattennivåer. (Kärnkraften malde däremot på bra i december.)
Priserna inkluderar momsen samt den överföringskostnad som bolagen numera också debiterar.
Jag betalar inte bara för den ström jag köper utan också för frakten, för strömmens väg genom ledningen.

Detta är en effekt av elmarknadens avreglering 1996 - för att konkurrensen skulle fungera måste ledningsnätet vara en fristående del och det ägs numera av Svenska Kraftnät. De andra nätbolagen får sedan hyra ledningsutrymme.
Elnätskostnaden är dock inte problemet, den är fast och ökade inte alls förra året, inte ens under midvinternattens allra hårdaste köld. Av den nämnda prischocken stod elnätet för 817 kronor.
Och jag förstår inte riktigt Aftonbladets och Villaägarnas kampanj mot just elnätspriserna. De är visserligen ohemult höga och vissa bolag överdebiterar kraftigt, Fortum distribution värst av alla.
Men det är den andra delen av fakturan, elhandelskostnaden, som står för chocken.
I november var priset i handeln 75 öre per kilowattimme, i december hade det stigit till 114 öre. En ökning med över femtio procent.

Kylan och låga vattennivåer drev upp priset, men långt mer än vad utbud och efterfrågan egentligen motiverade. Det var framför allt elbörsen som skenade, och det som blev en prischock för köparna blev en vinstfest för säljarna: bolagen tjänade miljarder på decemberkylan.
Jag går och klipper mig hos min gamle frisör i Åmotfors. Han är 82 år och har lovat att hålla på åtminstone tills han fyller 85.
- Jag måste ju arbeta, säger han. Nu räcker inte pensionen till strömmen en gång.
Och elräkningen är det som bekymrar svenskarna allra mest just nu. Det är inget gott betyg åt avregleringen. Den skulle ge oss billigare el, i stället blev det börsrally och prischocker.
El behöver vi, men elbörsen kan vi klara oss utan.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!