Tommy Hammarström: Är älglusflugan oskyldigt dömd?

Vad händer med älgen?
Foto: Håkan Wikström

SÖDRA FJÄLL, EDA, VÄRMLAND. Jag berättade i förra veckan om älgflugan som biter älgarna till döds i våra skogar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I vintras kom alarmerande rapporter om ett tjugotal döda älgar just här i västra Värmland och nyss fann de en död tjur vid Håvilsrud – alla djuren sönderbitna, avskavda och pälslösa.

 Älgflugan har omedelbart pekats ut som den skyldiga, och indicierna är verkligen starka. Aldrig i historien har skogen varit så svärmfull av älgflugor som i höstas.

 De var vida värre än knott och myggor. Lingonplockningen förvandlades till en veritabel plåga, för att inte tala om de långa älgpassen.

 Men sambandet är kanske inte så enkelt ändå. Jag får ett mejl från Lena Huldén, som är forskare på institutionen för skoglig ekologi vid universitetet i Helsingfors och har studerat just 

 älgflugor – eller älglus, eller hjortlus, eller hjortlusfluga, avskytt barn har också många namn.

 I Finland, skriver hon, har älgflugorna varit ett allvarligt problem sedan 60-talet, vilket beror på en alltför tät älgstam. Och i finska jaktbutiker kan man köpa speciella anoraker med nät som skyddar mot älgflugor.

 Lena Huldén och hennes forskarlag har räknat och funnit 10 000 flugor på en enda stackars älg. Då sitter de så tätt att de precis kan komma fram med huvudet till huden och suga blod. Från Karelen, där de ska vara värre, kommer rapporter om dubbelt så stor älgflugetäthet, vilket övergår allt fysiskt förstånd.

 Dessa tiotusentals bett gör visserligen hudarna odugliga, men ingenstans i Finland har man sett några älgar som varit avskavda och nakna på grund av älgflugan. 

 Överhuvudtaget finns i den vetenskapliga litteraturen bara exempel på en liten viktminskning hos svårt angripna dovhjortar, annars ingenting.

 Älgflugans bett har ingen som helst effekt på hårsäckar, skriver Lena Huldén. Och det finns nog ingen möjlighet att de förorsakar hårlöshet hos älg.


Våra antaganden om älgflugans skuld skulle således vara utan hållbara, vetenskapliga belägg. Men då blir genast nästa oroliga fråga: vad i all världens dar är det som händer?

 Det kan vara inälvsmaskar, skriver Lena Huldén. I de fall man funnit hårlösa älgar i Finland har de haft både älgflugor och inälvsmaskar, och eftersom alla finska älgar har älgflugor måste masken vara den primärt misstänkta skurken.

 Och så berättar hon en ruskig historia om en parasit som kan orsaka, om inte nakenhet, så i varje fall galenskap hos älgarna

 Det är en fluga av familjen styng, Oestridae, släkt med renstyng, fårstyng och det förr så svåra plågoriset oxstyng.

 Honan lägger ägg i näsborrarna på älgen och de kläckta larverna kryper sedan, bland annat, in i hjärnan – med ödesdigert resultat för älgen.

 ”Ibland”, fortsätter Lena Huldén, ”tar stynget fel på människa och älg. Då lägger honan äggen i människans ögon, som ur styngets synvinkel påminner om nosen. I Finland har vi haft två sådana fall. Patienterna måste alltid opereras för att man ska få bort larverna.”


Huruvida denna älskliga styngfluga också finns i de svenska älgmarkerna vet jag inte, men säkert gör den det.

 Och ur detta perspektiv ter sig plötsligt älgflugorna som riktigt trevliga små krabater. Deras parasitära vanor är betydligt harmlösare, och för övrigt kan de inte föröka sig på människor.

 Slutsatsen blir att vi måste göra nya ordentliga undersökningar för att utreda vad som verkligen har orsakat denna plötsliga älgdöd.