Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Terrordåden visar att hotet från jihadisterna består

S:t Sebastian-kyrkan i Negombo, norr om Colombo, var en av tre kyrkor på Sri Lanka som utsattes för bombattacker under påskmässan. Foto: CHAMILA KARUNARATHNE / AP TT NYHETSBYRÅN
Restaurangen på hotell Shangri-La i Colombo, Sri Lanka, blåstes ut av självmordsbombarens attack. Foto: XINHUA / STELLA PICTURES/XINHUA/AVALON.RED B950
Lankesiska soldater vaktar S:t Anthony's Shrine en dag efter bombdådet. Foto: ERANGA JAYAWARDENA / AP TT NYHETSBYRÅN

Hotet från jihadister måste tas på allvar – också här i Sverige.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En flicka sitter tätt intill sin pappa, vars arm fortfarande ligger om hennes axlar. De skulle fira sin frälsares uppståndelse från de döda, när en ung man med ryggsäck släckte deras liv.

290 människor mördades, och ytterligare hundratals skadades, när sju självmordsbombare slog till på Sri Lanka under påskdagens morgon. Det är tydligt att terroristernas mål var att döda så många som möjligt. Men inte vilka som helst – utan kristna lankeser som firade påskmässa i tre av öns viktigaste katolska kyrkor, och turister vid frukostbufféerna på tre hotell i huvudstaden Colombo.

Terror med internationella kopplingar

Den lankesiska regeringen misstänker att en tämligen ny, lokal jihadistgrupp, National Thowheeth Jama’ath, ligger bakom bombdåden. Samtidigt poängterade regeringens talesperson att terroristerna måste ha fått hjälp från ett internationellt nätverk.

En terrorattack med koordinerade självmordsbombningar på sex olika platser kan inte genomföras utan månader av planering. Det krävs kunskaper, säkra gömställen och logistik för att hantera så stora mängder sprängmedel. Allt detta talar för att regeringens misstankar om internationellt stöd kan stämma.

Även valet av måltavlor – kyrkor och hotell – är ett modus som känns igen från terrorgrupper som al-Qaida, al-Shabaab och IS. Enligt den salafi-jihadistiska ideologin har de rätt att döda alla otrogna ”kuffar”, det vill säga alla som inte delar deras extrema trosuppfattning. 

Det är en klen tröst för dem som drabbats, men under några år har terrorismen varit på tillbakagång globalt. Mellan 2016 och 2017 minskade antalet dödsoffer med 27 procent, enligt Global Terrorism Index. I Europa var minskningen 75 procent. Störst är skillnaden i Irak och Syrien, där IS har tryckts tillbaka av både syriska och kurdiska styrkor. 

Kan finnas 230 000 jihadister

På senare tid har IS-anhängare i stället genomfört enklare terrordåd med billigare, och mer lättillgängliga, medel. Lastbilar kan bli dödliga vapen i händerna på en fanatiker, som bland annat terrordådet på Drottninggatan visade. Men Säpo har varnat för att pendeln kan vara på väg att svänga tillbaka till mer välplanerade, vägledda attacker.

En amerikansk studie från förra året uppskattade att det finns mellan 100 000 och 230 000 salafi-jihadister globalt. Det är rekord. Men siffran bör tolkas med försiktighet – forskarna räknade in talibanerna, trots att de varken är salafister eller har global jihad som mål. Av de 100 000 är det sannolikt bara en liten kärna som har viljan och möjligheten att genomföra terrordåd i väst.

Ändå bör det faktum att fler människor lockats att ansluta sig till den salafistiska läran vara skäl för oro, för det betyder att det finns en större grupp för terrorgrupper att rekrytera ur. Det gäller även i Sverige – där den våldsbejakande, islamistiska miljön har tiodubblats på ett decennium.

Bombdåden i Sri Lanka visar att hotet från islamistisk terrorism förblir stort – även om IS har förlorat sitt kalifat. 

Nedan visas Ledarsnack med islamistexperten Magnus Sandelin och Sofie Löwenmark från stiftelsen Doku.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!