Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Täpp till kryphålen i vapenlagen, Morgan

Det blir allt vanligare att kriminella använder skarpa vapen som tillverkats av gas- och startvapen. Denna startpistol som gjorts om till ett halvautomatiskt vapen fann polisen vid en husrannsakan i juli 2016.Foto: POLISEN
Justitieminister Morgan Johansson (S).Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Hur kan det vara tillåtet för kriminella att tillverka vapen i Sverige?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det blir allt vanligare att kriminella använder start- och gasvapen som byggts om till skarpa skjutvapen. De utgjorde 27,3 procent av alla enhandsvapen som togs i beslag år 2019, enligt statistik från Nationellt forensiskt centrum. De har dykt upp i utredningar av grova gängrelaterade brott: Det var ett sådant ombyggt startvapen som användes vid mordet på en pizzeria i Rinkeby 2018. 

Ändå är det inte olagligt att tillverka vapen i Sverige.

”Svensk lagstiftning avseende illegal tillverkning av vapen är bristfällig, otidsenlig, osystematisk och svårbegriplig”, skriver kammaråklagarna vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, Jonas Lövström och Linda Lauronen, i en debattartikel (SvD 28/1). De varnar för att lagstiftningen inte är ”tillräckligt tydlig och effektiv” för att stoppa den illegala tillverkningen av vapen.

Svårtolkad lagstiftning 

Vapenlagen reglerar nämligen inte tillverkning av vapen; det gör krigsmateriellagstiftningen. Men den är anpassad efter säkerhetspolitikens krav, och inte rättsväsendets. Där finns ett undantag för tillverkning av enstaka handeldvapen som inte är helautomatiska.

Detta föråldrade kryphål innebar att Svea hovrätt i december inte kunde fälla en liga – som smugglat in minst 17 startpistoler, byggt om flera av dessa till skarpa vapen och sålt minst ett till kriminella – för den olagliga vapentillverkningen. De dömdes för smuggling och vapeninnehav av normalgraden. Straffen blev därför korta.

I domen skriver hovrätten att ”lagen är emellertid inte alldeles enkel att tolka” och att ”förarbetena erbjuder mycket liten vägledning”. Det gäller inte minst hur undantagen ska tolkas. 

Kartlägg sårbarheterna – och gör något åt dem

Kryphålet för ombyggda start- och gasvapen är ett exempel på hur regeringen ständigt ligger åratal efter den grova brottsligheten. För trots att vapenlagen ändrades både 2018 och 2019 i syfte att skärpa straffen, finns problemen kvar.

Oppositionen är tyvärr inte mycket bättre. Riksdagen riktade visserligen en uppmaning till regeringen om att se över vapenlagstiftningen så sent som i juni förra året – men det var i syfte att underlätta för sportskyttar och jägare genom regellättnader. 

Sverige skulle behöva en genomlysning av vapenlagstiftningen – men med syfte att täppa till kryphålen och försvåra för kriminella. 

I det exceptionella läge som råder – med 41 döda i skjutningar och 257 anmälda fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning förra året – måste rättsväsendet ges de lagliga verktyg som krävs för att komma ikapp. 

Justitieminister Morgan Johansson borde agera proaktivt: Kartlägg var svensk lagstiftning brister, var kryphål och sårbarheter finns, och lägg fram snabba förslag för att möta dem. 

Att förbjuda vapentillverkning utan tillstånd borde vara självklart.