Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Tala klarspråk om risken med kusingifte

Råd om fisk och alkohol går an, information om risken för genetiska sjukdomar och missbildningar är en annan femma.
Foto: Lise Åserud / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Folkhälsa är vanligen en omhuldad svensk gren, men riskerna med kusingifte har märkligt nog ignorerats.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Varför fick vi information om vilken sorts fisk man får äta under graviditeten – men inte ett ord att om att risken för svåra sjukdomar ökar om man skaffar barn med sin kusin?”

Frågor på den bogen har genetikforskaren Homa Tajsharghi fått av olyckliga föräldrar i Sverige berättar hon för Sydsvenskan.

Tajsharghi forskar på recessiva genetiska sjukdomar, alltså sjukdomsanlag som inte ger sig till känna om barnet endast ärver genen av den ena föräldern.

Men om både mamma och pappa råkar ha anlaget, slår sjukdomen eller missbildningen igenom. Risken för att ett barn ska dra denna nitlott fördubblas om föräldrarna är kusiner. Särskilt svåra blir följderna om man inom en folkgrupp har gift sig med kusiner i flera generationer.

S-regeringen ville inte ta i frågan om kusingifte, men 2021 föreslog Liberalerna ett förbud.

I somliga länder där kusingiften är vanligt – som Israel, Iran, Pakistan och Bangladesh – har man vidtagit åtgärder, som information och genetisk screening. Det händer att föräldrar rentav förbjuds att skaffa barn.

Men i Sverige, annars de nyktra rådens högborg, har det varit locket på: 

”Här har det sedan länge nästan varit tabu, vilket har gjort att man nu inte vet hur man ska lyfta frågorna eller ge rådgivning till patienter”, säger Homa Tajsharghi till Sydsvenskan.

Med tanke på den stora invandringen från länder där kusingifte är vanligt är det oerhört svek. Självklart måste blivande föräldrar informeras om dokumenterade risker. 

Sverige borde dessutom förbjuda kusinäktenskap – av fler skäl än folkhälsa. 

I klankulturen, människans ursprungliga organisationsform, är individens vilja underordnad kollektivets status och heder. Kvinnornas dygd blir då en fråga på liv och död; kusingifte, klanlogik och hederskultur hör intimt ihop. Och när lojaliteten med klanen är stor, och tilltron till staten liten, frodas parallellsamhällen. Risken för korruption ökar. 

Att kusingiften tidigt förbjöds av katolska kyrkan har fört mycket gott med sig. Det innebar att släktens patriarkala makt över döttrar och söner minskade och att urbana civilsamhällen med tillit mellan främlingar på sikt kunde spira. 

Marken bereddes för individualism, individuella fri- och rättigheter, rättssamhälle – den liberala demokratin som vi känner den.

S-regeringen ville inte ta i frågan om kusingifte. Men 2021 lyfte Liberalerna förbudstanken, och i Tidöavtalets stycke om hedersförtryck står det att ”äktenskap mellan kusiner ska inte vara tillåtet”.

Nu måste regeringen utreda och leverera. Men sjukvården bör naturligtvis redan i dag informera om riskerna när nära släktingar bildar familj. 

Nej, inte av omsorg om den liberala demokratin utan för att patienter har lika stor rätt att informeras om denna hälsorisk som om andra.