Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ta det försiktigt med e-fröknarna

Foto: JAN WIRIDEN

Fjärrundervisning i grundskolan är okänd mark. Men det kan bli nödvändigt i lärarbristens tid. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Skolverket vill ge skolor ökade möjligheter till fjärrundervisning, alltså att bedriva undervisning via länk. Metoden används i liten skala, bland annat för samiska elever, och en försöksverksamhet på högstadienivå och gymnasium med fler ämnen har pågått sedan 2015.

Nu vill Skolverket att regeringen ska möjliggöra fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser. Detta på grund av den eskalerande lärarbristen.

Men vad säger forskningen?

I en utredning från 2017 konstateras att: "Det finns tyvärr mycket lite forskning kring det vi kallar fjärrundervisning." 

Inget land använder fjärrundervisning brett på grundskolenivå. När den används är det oftast på gymnasie- eller högskolenivå.

Utredningen nämner dock en amerikansk metastudie där det fastslogs att "det behövs mycket mer forskning om den här typen av undervisning innan den byggs ut ännu mer". Och "det finns tydliga frågetecken kring kvaliteten på undervisningen". Närundervisning verkade ge bättre resultat än fjär.

Skolverket har studerat fjärrundervisning

Skolverket, å sin sida, har studerat distansundervisningen i Sverige. Men underlaget var magert: två grundskolor (en hoppade av efter en termin) och två gymnasier. Det går inte att säga något bestämt, vare sig om fjärrundervisningens effekter eller vilka ämnen som lämpar sig för metoden, skriver Skolverket till regeringen.

Att Skolverket trots sin okunskap förespråkar mer fjärrundervisning skulle kunna vara utslag av den vårdslösa modernitetsiver som präglat svensk skola i decennier. Men det är nog främst ett tecken på hur alarmerande lärarbristen kommer att bli. 

Man är nödgad att tänka nytt. 

Utgångspunkten är att vanlig undervisning ska vara regel. Fjärrundervisning ska bara användas när ingen behörig lärare kan hittas. Det ska vara en nödlösning.

Risk för ökad segregation

Men ingenting är enkelt i svensk skola. Vi har en skolmarknad där i praktiken vem som helst har kunnat starta vinstmaximerande friskola. Risken finns att oseriösa skolor satsar på fjärrundervisning hellre än att leta efter dyra lärare. 

I teorin kan sådant motas med regler. Men, som skolforskaren Jonas Vlachos påpekar på Twitter, koncernskolor har i dag en betydligt lägre andel legitimerade lärare än kommunala skolor. De tar lätt på reglementet - varför skulle inte samma sak gälla fjärrundervisning?

Incitamenten att följa reglerna är inte överväldigande, då det tycks vara svårare att lägga ner en usel skola än att åka till månen. På sparkcykel. 

I den bästa av världar blir fjärrundervisning ett komplement som förfinas med tid och erfarenhet. I värsta fall leder de allt knappare resurserna till ännu mer segregation: Bra medelklasskolor lockar behöriga lärare medan glesbygd och stökskolor får nöja sig med e-fröknar. 

Det bör politiker besinna: Slösa inte på lärarna med påfund som mindre klasser och utökade scheman. 

Kom ner på jorden. 

 

Läs också:

Lär av rektor Hamid hur man räddar en skola i kaos

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!