Sverker Göranson sölar ner ÖB-ämbetet

Osunt lagbyte. Sverker Göranson krävde många nya Jasplan som ÖB. Nu börjar han jobba för Jasmakaren Saab.
Foto: Stefan Forsell
Osunt lagbyte. Sverker Göranson krävde många nya Jasplan som ÖB. Nu börjar han jobba för Jasmakaren Saab.
Foto: Robban Andersson

Sverker Göransons hopp från ÖB-post till försvarsindustrin är snaskigt. Det luktar bananrepublik.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I ett TT-telegram i februari 2012 stod att läsa: "ÖB Sverker Göranson vill ha 60-80 nya JAS Gripenplan. Men han vill inte säga vad det kostar. – Det blir dyrt, säger han."

Sverige hade redan 134 Gripenplan men dåvarande ÖB ville ha fler, större, starkare. Försvarsministern, Sten Tolgfors (M), var entusiastisk: "Det är bra att han ännu en gång understryker att Gripen är kärnan i det svenska luftförsvaret och kommer så att vara."

Sedan avgick Sten Tolgfors. Knappt ett år senare skapades rubriker när han blev delägare och vapenlobbyist i affärskonsultfirman Rud Pedersen. Enligt danska Berlinske var firman nämligen behjälplig när Saab försökte sälja Gripen till Danmark.

Men det skulle bli så mycket värre. Sverker Göranson avgick som ÖB i september 2015. Knappt ett halvår senare går han till Saab.

Det ser fruktansvärt illa ut. En överbefälhavare måste ha folkets förtroende. Han förväntas handla objektivt, med Sveriges bästa för ögonen. Blotta misstanken om att så icke är fallet sölar ner ämbetet.

Saab tar nog lugnt på kritiken. Man har väl varit med förr. Jonas Hjelm, statssekreterare hos försvarsminister Leni Björklunds (S) gick till Saab en gång i tiden, liksom Jan Nygren (S) som var samordningsminister med ansvar för krigsmaterielexport.


Och formellt är det inga problem alls. I Sverige går det an att ha en hög position i staten, fatta beslut som gynnar ett företag eller en bransch och sedan snabbt hoppa över till dem man gynnar och få ett toppjobb.

Det är ett enastående blåögt system. Men politiker har varit ovilliga att införa karenstid för nyckelpersoner. Och individer i båda blocken utnyttjar laglösheten:

Ingen försvarade riskkapitalister i vården mer hjärtevarmt än socialminister Göran Hägglund (KD). Efter valförlusten gick han till riskkapitalägda vårdkoncernen Aleris. Filippa Reinfeldt (M) tidigare sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, gick samma väg. 

Det är särskilt illa när förtroendevalda och offentliganställda nyckelpersoner går till branscher som är symbiotiskt beroende av statens beslut och pengar, vilket i högsta grad gäller försvars- och välfärdsbranschen. Men det är alldeles tillräckligt illa när personer som har skrapat ihop ett stort politiskt kapital går vidare till lobbygrupper i PR-branschen, som Göran Persson (S).


De flesta OECD-länder, inklusive våra grannländer, har regler för hur befattningshavare får byta sida. Inte Sverige. Somliga kanske tänker att det inte behövs, för inte kan väl en svensk vara korrupt.

Men om korruptionen är ringa - då är det exakt nu reglerna måste skapas. Om korruptionen får fäste är det för sent. Då har starka krafter goda skäl att behålla status quo.

Regeringen har öppnat för att utreda saken. Se till att det blir gjort nu, och ordentligt. Tillfället gör tjuven.


Läs också:

Korruptionen måste tas på större allvar


Följ Expressen Ledare på Facebook och läs fler ledare och krönikor