Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sverige sviker kvinnorna som får stryk av sina män

Dokumentären om Josefin Nilsson har satt ljuset på hur fruktansvärda konsekvenser relationsvåld kan få. Foto: SVEN LINDWALL

Dokumentären om Josefin Nilsson har satt ljuset på hur fruktansvärda konsekvenser relationsvåld kan få. 20 år senare är Sverige fortfarande illa rustat för att hjälpa offren.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Före sin död 2016 hade den folkkära artisten Josefin Nilsson börjat skriva en bok. ”För att det är nödvändigt och för att bli fri”, sa hon till sin syster, som återger samtalet i SVT-dokumentären. ”Jag är övertygad om att många fler än vad man tror har varit med om det här.”

Nilsson ville berätta om hur en tidigare pojkvän bröt ned henne både fysiskt och psykiskt, dängde henne i väggen så där blev ett Josefinformat hål och sparkade henne med sina cowboyboots. När hon hade gjort slut och han hade fått kontaktförbud lämnade han hot på telefonsvararen. De finns nedskrivna i förundersökningen: ”Din tjocka grisfarmarfitta. Jag vaknar av hat till dig. Ett enormt jävla hat. Jag lovar dig min hämnd, den kommer att bli ljuv. Jag ska tänka ut något raffinerat åt dig.”

Josefin Nilsson hade rätt

Det går inte att se filmen utan att uppröras över att han bara fick en villkorlig dom – medan hon fick leva med konsekvenserna resten av sitt liv. 

Men det vore illa om den efterföljande debatten fastnar i ett ensidigt fokus på den dömde ex-pojkvännen, och huruvida hans arbetsgivare borde sparka honom 20 år efter att domen föll i hovrätten. För Josefin Nilsson hade rätt – hennes berättelse är också tusentals andra kvinnors: Få går vid första slaget, och när kvinnan väl tar steget bort blir förövaren som farligast. 

I Brås statistik ser man hur stort problemet med relationsvåld fortfarande är – trots alla skärpta lagar och allvarsamma tal: Under 2017 anmäldes 12 000 fall av misshandel där offret hade en nära relation till förövaren. 25 procent av svenska kvinnor har blivit utsatta någon gång under sin livstid. Var fjärde vecka mördas en kvinna i Sverige av en man som hon har eller haft en relation med.

Sverige kritiseras av Europarådet

I Sverige framhåller man gärna att vi minsann haft kvinnofridslagar sedan Alsnö stadga år 1280. Men när Europarådet i januari släppte sin granskning av Sveriges insatser mot våld i nära relationer visade det sig att bristerna är stora.

Kommunerna lägger ofta ut arbetet på kvinnojourer, som finansieras med projektpengar och vars verksamhet därför saknar långsiktighet. 

Polisutredningar om våld och våldtäkter samlas på hög och lämnar offren i limbo. 

Trots att både våldsutsatta kvinnor och deras barn – som bevittnat våldet – behöver stöd av psykologer finns det sällan på kvinnojouren. 

Svenska myndigheter brister i stödet våldsutsatta kvinnor som tillhör minoritetsgrupper. Exempelvis finns det mycket få akutboenden som är anpassade för kvinnor med funktionshinder, trots att denna grupp är mer utsatt för våld än genomsnittet.

Josefin Nilssons postuma vittnesmål visar hur djupa såren kan bli när en älskad slår och förnedrar, och hur väldigt lång tid det kan ta att läka dem. Det är oacceptabelt att Sverige fortfarande sviker offren för våld i nära relationer.

 

Läs också: Kvinnofrid kräver en stark poliskår

Nedan visas ett avsnitt av åsiktsprogrammet Ledarsnack, där riksdagsledamöterna Juno Blom, L, och Amineh Kakabaveh, V, berättar om hur de arbetar tillsammans mot hedersförtryck.