Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige står inte starkt i en allt tuffare värld

Utrikesminister Ann Linde (S) har bättre förutsättningar än sin företrädare att ta sig an en tuffare omvärld.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Världen 2020 ser förhållandevis dyster ut. Den fria världen försvagas samtidigt som auktoritära stater fortsätter att flytta fram sina positioner.Foto: TT NYHETSBYRÅN
Den stora frågan under 2020 är om Donald Trump ska bli omvald eller inte.Foto: TNS/ABACA / STELLA PICTURES/TNS/ABACA

Hur ska Sverige kunna hävda sig i en värld där värderingar väger lätt och starka män dikterar villkoren? Det behöver utrikesminister Ann Linde (S) formulera ett svar på.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är alltid vanskligt att spekulera om framtiden. Men några avgörande skeenden vet vi redan på förhand kommer att äga rum under 2020. Den 31 januari lämnar Storbritannien till sist EU. Och tisdagen den 3 november är det presidentval i USA. Båda dessa händelser kommer att ha stor betydelse för svenskt vidkommande under 2020-talet.

USA kommer att vara i fokus under stora delar av det kommande året. Först inleds riksrättsprocessen mot Donald Trump. Hur det dramat slutar är egentligen redan klart: Senaten, där Republikanerna har majoritet, kommer att fria honom. Den stora frågan är i stället hur processen kommer att påverka väljarnas förtroende för Trump.

Det är djupt oroväckande att Demokraterna inte har lyckats vaska fram starkare presidentkandidater. En ny mandatperiod med Donald Trump vore förödande för den fria världen. 

Det skulle försvaga de amerikanska säkerhetsgarantierna till allierade i Europa och i Asien ytterligare. Överlever ens Nato fyra år till med Donald Trump i Vita huset? 

Vänstern har i alla år älskat att kritisera USA

För svensk del vore ett omval en mardröm. Även om vänstern i alla år har älskat att kritisera USA bygger väldigt mycket av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken på en stark transatlantisk länk.

Det är inte de svenska landrapporterna om mänskliga rättigheter som gör skillnad i världen. Det är när USA bestämmer sig för att sätta press på förtryckarregimer som förändring kan bli möjlig. Omvänt har Trumps ointresse för att försvara internationella normer ökat handlingsutrymmet för världens auktoritära ledare.

I avsaknad av ett Natomedlemskap har Sverige satsat på att bygga en så nära bilateral relation med USA som möjligt. Men utan en värdegemenskap och utan gemensamma säkerhetsintressen är frågan vad den försäkringen är värd.

Sverige framstår som alltmer vilset i den nya värld som tar form. Den hårda säkerheten förutsätter ju en nära relation till USA. Men även i närområdet får Sverige allt svårare att orientera sig. Storbritannien har varit en nyckelallierad inom EU, som därtill står utanför euron. Ett EU utan britterna blir en delvis annan union. 

Macrons ledarskap matchar inte Sveriges intressen

Ett annat orosmoln är att Tyskland tappar fart när förbundskansler Angela Merkel är på väg ut. I stället är det Frankrikes president Emmanuel Macron som har dragit på sig den europeiska ledartröjan. Det är inget ledarskap som passar Sveriges intressen.

Macron är de stora gesternas man. Han kallar Nato för ”hjärndött” i ett omdömeslöst försök att väcka uppmärksamhet och vill tina upp den frostiga relationen med Putins Ryssland.

Det är en tuff värld som Sverige ska manövrera i framöver. Vänligt sinnade nationer är på glid medan mer fientligt sinnade makter flyttar fram sina positioner. Kina använder Sverige som testland för påtryckningar i en alltmer aggressiv kampanj.

Utrikesminister Ann Linde (S) är betydigt bättre rustad än sin företrädare att hävda svenska intressen under dessa förutsättningar. Men det kommer att kräva strategisk skärpa och politiskt mod att formulera den utrikespolitiken.