Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige riskerar att drabbas av ekonomisk långtidscovid

Magdalena Andersson måste göra mycket mer för att motverka den skenande långtidsarbetslösheten.
Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

Den rekordstora långtidsarbetslösheten kan bli coronakrisens arv. Den kräver långt mer än lite sista-minuten-satsningar i vårbudgeten. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När svenskarna har fått sprutan i armen och samhället öppnas upp kommer tillväxten att skjuta fart. Företagsstöden kommer att avvecklas, permitterad personal kommer att återvända eller jobba fler timmar och arbetslösheten kommer att sjunka. 

Det är den goda nyheten. Sverige har klarat den djupaste internationella nedgången sedan andra världskriget bättre än någon hade kunnat förvänta sig.

Den dåliga nyheten är att statistiken över långtidsarbetslösheten samtidigt är dystrare än i mannaminne. Nästan varannan arbetslös svensk har gått utan jobb i över ett år – rena skräcksiffrorna eftersom längre tid utanför arbetsmarknaden gör det svårare att få in en fot igen.  

Problemen går betydligt djupare än pandemin. Den svenska sysselsättningsgraden sjönk även under de senaste årens utdragna högkonjunktur. Och arbetslösheten är EU:s femte högsta – trots att Stefan Löfven 2013 lovade att den vid det här laget skulle vara lägst. 

Men pandemin har både förstärkt och breddat problemen. Under 2021 riskerar antalet långtidsarbetslösa att överstiga 200 000, enligt en rapport från Arbetsförmedlingen på tisdagen. Ytterligare 100 000 personer har stått utan jobb i mer än sex månader.

Till skillnad från dem som traditionellt stått långt från arbetsmarknaden, har ett växande antal både gymnasieutbildning och arbetslivserfarenhet – ofta från handeln eller servicebranschen. 

Problemen är akuta och regeringen måste vakna – helst redan när vårpropositionen lanseras idag.

Det hjälper dock föga när coronakrisen har satt strukturomvandlingen på speed, till exempel genom att digitalisera shoppingrundor och konferenser. ”Alla jobb som försvunnit i krisen kommer inte tillbaka och många människor kan behöva ställa om till andra arbeten”, för att citera Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén. 

Regeringen har varit förbluffande passiv inför detta snabbt växande problem. I sista minuten har man tillsammans C och L kastat in 450 miljoner i nya satsningar på extratjänster och ”effektivare matchning” i den vårbudget som presenteras under torsdagen. 

Det kommer inte att förslå långt, milt uttryckt. Kostnaderna för extratjänsterna – i praktiken 100-procentigt subventionerade jobb i offentlig sektor – har tidigare beräknats till flera miljoner kronor per jobb. 

Problemen är akuta och regeringen måste vakna. Ett rejält ”kunskapslyft” borde vara en självklarhet. Många kommer att behöva skola om sig och fler bör erbjudas anpassade arbetsmarknadsutbildningar. 

Lägre ingångslöner och mer kostnadseffektiva jobbsubventioner lär också bli nödvändigt, liksom bidragstak för att förhindra ett ännu större utanförskap.

Sverige riskerar att drabbas av ett slags ekonomisk långtidscovid. Kraftsamla för att förhindra det.