Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sverige måste klara att hålla gränsen

Organiserad brottslighet blir till sin natur allt mer gränsöverskridande. Internationella stöldligor står till exempel för en mycket stor del av bostadsinbrotten i Sverige. Den utvecklingen måste svenska myndigheter kunna möta. Foto: FRITZ SCHIBLI & SARA STRANDLUND

Bristerna i gränsbevakningen undergräver Sveriges förmåga att skydda sig mot brottslighet och terrorism.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är en vanlig föreställning att Sverige alltid är bäst i EU-klassen. Den uppfattningen får sig en rejäl törn om man tar del av en ännu opublicerad Schengen-rapport om svensk gränsbevakning.

I rapporten får svenska myndigheter svidande kritik: Gränskontrollerna är underbemannade, personalen dåligt utbildad och tekniken bristfällig. Inte konstigt då att poliskällor hävdar att publiceringen av rapporten medvetet ska ha fördröjts till efter valet, något som avslöjades av Kvällspostens reporter Federico Moreno.

En genomgående kritik i rapporten är att viktig information inte sprids i organisationen. Trots att fyra olika myndigheter ansvarar för gränsskyddet saknas gemensamma databaser. Myndigheterna skickar heller inte ut några aktuella riskanalyser som personalen kan använda i det vardagliga arbetet. Många känner inte ens till de indikatorer som tagits fram för att kunna fånga upp återvändande jihadister.

Brister i svensk gränsbevakning

Personalen får i regel dåligt med utbildning. På Arlanda har gränsvakter och poliser kunnat arbeta i tio år utan att få fortbildning i nya förfalskningstekniker. Vissa i personalen kan inte ens redogöra för enkla regler, som vilka nationaliteter som behöver visum och hur mycket pengar man måste ha med sig för att klara uppehället.

I brist på utvecklade datasystem tvingas personalen till tidskrävande, manuellt arbete. Polisens datasystem är så underutvecklat att det inte ens går att lägga in foton och fingeravtryck på dem som söker visum vid gränsen. I Malmö hamn hade visumutrustningen varit trasig i över ett år när Schengen-inspektörerna kom på besök. Något besked om när den förväntades vara hel igen fanns inte.

Sammantaget handlar det om allvarliga missförhållanden som inte bara undergräver Sveriges förmåga att skydda sig mot brottslighet och terrorism, utan också rättssäkerheten och andra länders säkerhet.

I Morenos artikel vittnar poliser om hur asylsökande felaktigt frihetsberövats på grund av att personalen inte kan lagstiftningen. Och i rapporten kritiseras svenska myndigheter för hur man hanterar de fall där utländska medborgare försöker ta sig illegalt till Storbritannien via Göteborgs hamn. Hanteringen är - surprise, surprise - inte i enlighet med Schengen-reglerna.

Kritik i Schengen-rapport

Organiserad brottslighet blir till sin natur allt mer gränsöverskridande. Internationella stöldligor står till exempel för en mycket stor del av bostadsinbrotten i Sverige. Den utvecklingen måste svenska myndigheter kunna möta. För det krävs att såväl upptäcktsrisken som straffen för brott begångna i Sverige höjs. Tullen måste också få större befogenheter att stoppa stöldgods.

Men effektivare gränskontroller är också en del av svaret. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att fler människor ska visa pass vid gränsen. Däremot måste myndigheterna kunna jobba smartare med underrättelseinformation och systematiska analyser av exempelvis passagerarlistor för att kunna sätta stoppa för dem som utnyttjar rörligheten med onda avsikter. Av Schengen-rapporten att döma har Sverige i dag små möjligheter att lyckas med det arbetet.

Nattväktarstat var länge ett skällsord i Sverige. Nu låter det närmast som en dröm. Tänk en stat som prioriterar polisen och försvaret av gränsen.

 

Läs också:

Så kan polisen vinna kampen mot gängen

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!