"Sverige ligger på efterkälken i debatten om Brödraskapet”

Publicerad

Att Sverige ger resurser - och legitimitet - åt organisationer som är kopplade till Muslimska brödraskapet går emot politikernas uttalade integrationsmål.

- Jag menar att de här grupperna arbetar för att förstärka segregationsproblemet, säger socialantropologen Aje Carlbom till Ledarsnack.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I veckan presenterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en rapport om Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Rapportförfattaren Aje Carlbom, socialantropolog vid Malmö universitet, är gäst i ledarredaktionens nya tv-program Ledarsnack.

Vad är egentligen Muslimska Brödraskapet (MB)?

- Det är världens största och kanske också viktigaste islamistiska rörelse. Den bildades 1928 av den egyptiska skolläraren Hassan al-Banna. I samband med politiska kriser och förtryck har sympatisörer och medlemmar sedan tagit sig till Europa och startat organisationer här.

Vad är målet för rörelsen i Egypten?

- I Egypten har målet varit att islamisera staten. Sen drömde Hassan Al-Banna om att bilda ett globalt kalifat av stater som styrs enligt islam.

Hur ser kopplingarna ut mellan rörelsen i Egypten och den i Sverige?

- Man kan nog tala om två brödraskap. Det finns inte samma förutsättningar för bröderna  i Europa att arbeta som de gör i Mellanöstern. Där är staten auktoritär och har förtryckt dem. Här i Europa är det snarare så att staten är en samarbetspartner. Det är nog inte så att man styrs från Egypten. Det finns en stor lokal autonomi.

Vad är målet för de rörelser som är kopplade till Muslimska brödraskapet i Sverige? 

- Ett mål har varit att framträda som den viktigaste företrädaren för muslimer generellt. Det har man gjort genom att bilda organisationer, och ta kontakt med politiker och utveckla en dialog. Ett annat viktigt mål är att bygga upp vad man kallar ett muslimskt civilsamhälle.

Vilka faror finns det med det förhållningssätt som Sverige har haft till de här organisationerna?

- Detta att man ska bilda ett separat samhälle för muslimer, det är ju en sorts segregation inbyggt i det. Och det svenska samhället vill ju lösa segregationsproblemet. Jag menar att de här grupperna arbetar för att förstärka det.

- I och med att det här är en politiserad form av islam och att de här grupperna driver ett offerperspektiv väldigt hårt, tror jag också att det finns en risk att vissa individer förbereds för att ta ett steg till en mer våldsbejakande form av islamism. Men det skulle man behöva studera mer.

I Sverige har man snarare försökt använda de här grupperna för att motverka radikalisering. Hur ser du på det? 

- Min bedömning är att det är problematiskt. MB-associerade organisationer är inga våldsamma aktörer. Men de har en stark politisk hållning som kan marinera människor i extrem ideologi och polarisera samhället. Därför tror jag inte att det är lämpligt att engagera just de grupperna i det arbetet.

Vilka organisationer handlar det om i Sverige?

- I stort sett alla forskare menar att Federation of Islamic Organisations in Europe (FIEO) är en paraplyorganisation för MB-associerade i Europa. Den svenska medlemsorganisationen är Islamiska förbundet, 

- Sen har jag intervjuat aktivister som lyfter fram andra organisationer som ingående i det här nätverket, som studieförbundet Ibn Rushd. MB-associerade dominerar även Sveriges Muslimska råd. 

Har debatten om Muslimska Brödraskapet kommit sent till Sverige? 

- Ja, såvitt jag kan bedöma så ligger Sverige på efterkälken i den här diskussionen. I Frankrike har man diskuterat det här i två decennier. 

 

Fotnot: Hela intervjun kan ses i tv-spelaren ovan

 

Läs också:

PATRIK KRONQVIST: Vilken makt har Muslimska brödraskapet i Sverige? 

 

Ledarsnack

Ledarsnack är ledarredaktionens nya tv-program.

Programmet sänds på torsdagar i Expressen-TV och går att se i efterhand på Expressen.se/ledare.  Det går också att lyssna på programmet som podd. Sök då på "Expressen ledare" i din poddspelare. 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag