"Sverige ligger på efterkälken i debatten om Brödraskapet”

I veckan presenterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en rapport om Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Rapportförfattaren Aje Carlbom, socialantropolog vid Malmö universitet, är gäst i ledarredaktionens nya tv-program Ledarsnack.

Vad är egentligen Muslimska Brödraskapet (MB)?

- Det är världens största och kanske också viktigaste islamistiska rörelse. Den bildades 1928 av den egyptiska skolläraren Hassan al-Banna. I samband med politiska kriser och förtryck har sympatisörer och medlemmar sedan tagit sig till Europa och startat organisationer här.

Vad är målet för rörelsen i Egypten?

- I Egypten har målet varit att islamisera staten. Sen drömde Hassan Al-Banna om att bilda ett globalt kalifat av stater som styrs enligt islam.

Hur ser kopplingarna ut mellan rörelsen i Egypten och den i Sverige?

- Man kan nog tala om två brödraskap. Det finns inte samma förutsättningar för bröderna  i Europa att arbeta som de gör i Mellanöstern. Där är staten auktoritär och har förtryckt dem. Här i Europa är det snarare så att staten är en samarbetspartner. Det är nog inte så att man styrs från Egypten. Det finns en stor lokal autonomi.

Vad är målet för de rörelser som är kopplade till Muslimska brödraskapet i Sverige? 

- Ett mål har varit att framträda som den viktigaste företrädaren för muslimer generellt. Det har man gjort genom att bilda organisationer, och ta kontakt med politiker och utveckla en dialog. Ett annat viktigt mål är att bygga upp vad man kallar ett muslimskt civilsamhälle.

Vilka faror finns det med det förhållningssätt som Sverige har haft till de här organisationerna?

- Detta att man ska bilda ett separat samhälle för muslimer, det är ju en sorts segregation inbyggt i det. Och det svenska samhället vill ju lösa segregationsproblemet. Jag menar att de här grupperna arbetar för att förstärka det.

- I och med att det här är en politiserad form av islam och att de här grupperna driver ett offerperspektiv väldigt hårt, tror jag också att det finns en risk att vissa individer förbereds för att ta ett steg till en mer våldsbejakande form av islamism. Men det skulle man behöva studera mer.

I Sverige har man snarare försökt använda de här grupperna för att motverka radikalisering. Hur ser du på det? 

- Min bedömning är att det är problematiskt. MB-associerade organisationer är inga våldsamma aktörer. Men de har en stark politisk hållning som kan marinera människor i extrem ideologi och polarisera samhället. Därför tror jag inte att det är lämpligt att engagera just de grupperna i det arbetet.

Vilka organisationer handlar det om i Sverige?

- I stort sett alla forskare menar att Federation of Islamic Organisations in Europe (FIEO) är en paraplyorganisation för MB-associerade i Europa. Den svenska medlemsorganisationen är Islamiska förbundet, 

- Sen har jag intervjuat aktivister som lyfter fram andra organisationer som ingående i det här nätverket, som studieförbundet Ibn Rushd. MB-associerade dominerar även Sveriges Muslimska råd. 

Har debatten om Muslimska Brödraskapet kommit sent till Sverige? 

- Ja, såvitt jag kan bedöma så ligger Sverige på efterkälken i den här diskussionen. I Frankrike har man diskuterat det här i två decennier. 

Fotnot: Hela intervjun kan ses i tv-spelaren ovan

Läs också:

PATRIK KRONQVIST: Vilken makt har Muslimska brödraskapet i Sverige?