Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige kan inte lita på marknaden i kris

Statsminister Stefan Löfven kritiserar med rätta EU-länder som sätter stopp för export av sjukvårdsmateriel.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
I kris går det helt enkelt inte att lita på den inre marknaden. På bilden ett provtagningscenter i italienska Brescia.Foto: FILIPPO VENEZIA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Tron på att EU:s inre marknad ska fungera som vanligt i kris i visade sig vara naiv. Nu måste Sverige tänka om och säkra en nationell tillgång på läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När statsminister Stefan Löfven höll presskonferens i fredags gick det inte att ta miste på hans irritation. Löfven kritiserade de europeiska länder - däribland Tyskland och Tjeckien - som mitt under brinnande coronakris har satt stopp för exporten av sjukvårdsmateriel.

”Här bygger vi upp en gemensam marknad och sen plötsligt ska den inte fungera i en svår situation. Det är inte acceptabelt”, röt statsministern.

Socialminister Lena Hallengren fyllde i och förklarade att exportrestriktioner mot leveranser som redan var beställda och betalda är en förklaring till bristen på sjukvårdsmateriel i Sverige.

Hot mot EU-samarbetet

Statsrådens ilska är högst förståelig. I förlängningen undergräver ländernas egoistiska agerande hela den inre marknaden. Men det är samtidigt lite märkligt att regeringen tycks vara förvånad. Varningstecken har ju funnits där länge.

I januari 2019 släppte Totalförsvarets forskningsinstitut en kunskapsöversikt om beredskapslagring. Där konstaterade rapportförfattarna att Sverige är ett litet land och att vår import av läkemedel sannolikt inte kommer att prioriteras i en krissituation. I samma rapport noteras också att Tjeckien antog lagstiftning år 2017 som gör det möjligt att begränsa och förbjuda export av läkemedel. 

Även vid tidigare kriser - som flyktingvågen och eurokrisen - har det stått klart att många regeringar prioriterar det nationella egenintresset framför europeisk solidaritet när det gäller.

Frågan är om inte det också skulle gälla Sverige. Pressen på regeringen skulle nog bli stor att agera om svenska liv stod på spel på grund av läkemedelsbrist samtidigt som en container med medicin ämnad för export var på väg att lämna Astra Zenecas fabrik i Södertälje?

Exportrestriktioner

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, försöker nu hantera krisen på två sätt: Genom att kritisera exportrestriktionerna på den inre marknaden och samtidigt verka för att export av sjukvårdsmateriel till länder utanför EU ska stoppas. Det nationella egenintresset är alltså förkastligt, medan det europeiska egenintresset ska försvaras. Egentligen är det logiskt, det är vad det europeiska samarbetet handlar om. 

Problemet är bara att EU-länderna också är beroende av den globala handeln för sin läkemedelsförsörjning. När Kina nu har problem med produktionen och Indien sätter stopp för exporten riskerar europeiska patienter på sikt att stå utan livsviktiga mediciner. 

I teorin är den svenska regeringens position mest effektiv. Om varje land på egen hand ska säkra försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmateriel kommer det att bli mycket dyrare än om den inre marknaden upprätthålls under kriser. Men om det inte går att lita på grannländerna i kris spelar det ingen roll.

Sverige måste nu se till att ta de extrakostnader det innebär att förbättra försörjningen av läkemedel och sjukvårdsvaror inom landet - oavsett om de sker via beredskapslager eller inhemsk produktion.

Hittills har Sverige hoppats på det bästa. Nu är det dags att börja planera för det värsta.

 

Så preppar du inför krisen