Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sverige har inte råd att skrämma bort stjärnor

Sverige borde fjäska för utländska talanger, men höja kraven för arbetstillstånd för enklare yrken. Foto: stock.adobe.com & TOMAS LEPRINCE

Medan politikerna beklagar bristen på enkla jobb får tidningsutdelare arbetstillstånd. Sverige borde fjäska för utländska talanger, men höja kraven för enklare yrken. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sverige är för dåligt på att locka till sig högutbildad arbetskraft. Av tretton jämförbara länder hamnar Sverige bara på åttonde plats när det gäller talangattraktion, skriver Maria Rankka och Charlotte Olsson från Stockholms handelskammare på DN Debatt.

Behovet av bättring är stort. Sju av tio företag i Sverige vill växa, men hindras av kompetensbrist. Efterfrågan väntas hålla i sig. Om sju år spås antalet högkvalificerade jobb ha ökat med 760 000, medan antalet låg- och medelkvalificerade arbeten minskar.

Siffrorna visar att det svenska systemet för arbetskraftsinvandring är feltänkt. 

Arbetskraftsinvandring

Alliansen och Miljöpartiet drev 2008 igenom västvärldens mest liberala lagstiftning för arbetskraftsinvandring. För högkvalificerade innebar lagändringen dock försämrade villkor. Tidigare fick de automatiskt permanent uppehållstillstånd, nu får de inledningsvis bara tillfälliga tillstånd.

Det är i och för sig en rimlig förändring, men det har samtidigt blivit längre väntan på tillstånd och minsta lilla slarvfel får numera drastiska konsekvenser. Det är bakgrunden till de uppmärksammade fall där stjärnprogrammerare kastats ut på grund av bagatellartade lönemissar.

För lågkvalificerad arbetskraft innebar alliansens reform dock lättnader. Den svenska lagen är unik så till vida att det inte krävs någon som helst arbetsmarknadsprövning.

Föga förvånande har effekten blivit att det främst är invandringen av lågkvalificerad arbetskraft som ökat, ofta till branscher där det redan finns ett överskott. Medan politikerna beklagar bristen på enkla jobb delar Migrationsverket alltså ut arbetstillstånd till personer för att steka hamburgare eller dela ut tidningar.

Migrationsforskare som Henrik Emilson vittnar om ett utbrett fusk där arbetsgivare tar betalt för arbetstillstånd eller betalar ut en lägre lön än på papperet. En stor del av arbetskraftsinvandrarna söker också asyl under sin tid i Sverige.

Men för ett välfärdsland som Sverige kan den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen innebära problem även när allt går rätt till. Tidigare studier visat att enbart omkring en tredjedel av svenskarna är nettoskattebetalare under livet. Två tredjedelar får tillbaka mer än de betalar in.

Ändå krävs bara en månadslön på 13 000 kronor före skatt för att få arbetstillstånd. Det betyder att arbetskraftsinvandrare kan bli nettomottagare av skattemedel redan från start, speciellt eftersom de har rätt att ta hit sin familj.

Höj kraven på arbetskraften

Det krävs genomgripande förändringar för att göra Sverige mer attraktivt för utländska talanger. Marginalskatterna måste sänkas och storstäderna måste få fungerande bostadsmarknader.

Men regeringen kan börja med lagarna som styr arbetskraftsinvandringen. Inrätta talangvisum och skapa gräddfiler hos Migrationsverket. Men höj samtidigt inträdeskraven rejält för enklare yrken.

Om Sverige behöver fler högkvalificerade arbetstagare och färre lågkvalificerade ska reglerna förstås styra mot det målet. 

 

Läs också:

I Sverige ska det löna sig att fuska 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!