Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vänta med att ta ställning till FN:s migrationsramverk

Nepalesiska gästarbetare i Qatar 2015. Gulflandet har fått svidande kritik för de omänsklig arbetsförhållanden som präglat byggena av fotbollsarenor. Under 2014 avled minst 44 nepaleser, enligt brittiska The Guardian. Foto: MAYA ALLERUZZO / AP
Övergångsregeringen Löfven borde vila på hanen och inte underteckna migrationsavtalet den 11 december. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Efter årtionden av usel migrationspolitik behövs öppenhet - och konsekvensanalyser. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Qatar har hundratals gästarbetare dött under byggandet av fotbollsarenor inför VM 2022. Enligt Human Rights Watch har arbetsförhållandena varit omänskliga och Qatars nonchalans oförsvarlig. 

Den sortens verklighet förklarar många av målen i den omdebatterade resolutionen om migration, Global Compact for Migration, som ska godkännas den 10-11 december i Marrakech. Formellt antas ramverket i FN:s generalförsamling senare i december.

Bland annat förpliktigar sig länderna att behandla migranter anständigt och inkluderande, ge dem rätt till sjukvård och låta deras barn gå i skolan. 

Vem skriver inte under på det, om det kan stoppa rovdrift på gästarbetare runtom i världen?

Men resolutionen är vid; den omfattar alla migranter som inte skyddas av flyktingkonventioner: gästarbetare, ekonomiska migranter som söker ett bättre liv liksom det svenska "skuggsamhället". 

Öppet för tolkningar

Den breda definitionen, och det faktum att 180 länder har manglat fram ofta fluffiga skrivningar, gör tolkningsutrymmet stort. 

Hur ska man exempelvis tolka: "Vi har en skyldighet att respektera, skydda och uppfylla alla migranters mänskliga rättigheter, oavsett migrantstatus"? Är det Qatar som ska känna sig träffat, eller Libyen - eller innebär detta, tillsammans med andra skrivningar, att Sverige blir skyldigt att till exempel erbjuda bostad åt papperslösa och EU-migranter? 

Det finns absolut skäl att diskutera resolutionen, även om den inte är rättsligt bindande. Särskilt i Sverige där politikerna har skött migrationspolitiken så uselt, så helt utan konsekvensanalys, att de om och om igen har tvingats till avbön: "Vi var naiva." 

Låt nästa regering ta ställning

Högerpopulistiska krafter runtom i Europa, och i Sverige, använder resolutionen som slagträ i egna destabiliserande syften. Men både det norska journalistförbundet och ordföranden för svenska Journalistförbundet, Jonas Nordling, har uttryckt skepsis. Nordling betecknar skrivningar om att stater inte ska kunna ge ekonomiskt stöd till medieaktörer som främjar intolerans gentemot migranter som "problematisk". Det öppnar för smakdomstolar och "gör i förlängningen att pressfriheten undergrävs", säger han till SvD Ledare

Här fanns en gyllene chans för regeringen att göra rätt: ta debatten i god tid, förklara resolutionen, presentera en konsekvensanalys - kort sagt, förankra migrationspolitiken. Så har inte skett. Och nu ska en övergångsregering, som bara förväntas vända neutrala papper, ge sitt stöd till migrationsramverket. Det är illa skött. Det spelar de krafter i händerna som ryar om "dolda agendor".

Det finns mycket som är bra och angeläget i resolutionen, bland annat ambitionen att öka migranters skäl och möjligheter att stanna i sina hemländer, liksom internationella krafttag mot smugglare och traffickingligor. 

Men övergångsregeringen bör vila på hanen. Gör en ambitiös konsekvensanalys och överlåt ställningstagandet till nästa regering.

Läs också:

MP dikterar åter migrationspolitiken 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!