Arbetslösheten kan bli 10 procent till sommaren, enligt Arbetsförmedlingen. Utlandsfödda är särskilt utsatta – de som har svagast förankring på arbetsmarknaden slås ut först när konjunkturen viker. Både 90-talskrisen och finanskrisen visade dessutom att många har svårt att komma tillbaka när det så småningom vänder. Därför borde den studie som Entreprenörskapsforum presenterade under torsdagen bli en varningssignal: Integrationen fungerar – även i högkonjunktur – betydligt sämre än vad den officiella statistiken visar.
Enkelbiljett till utanförskap
Forskarna har följt alla utlandsfödda i åldern 20-64 år, från år 1990 till 2016. I stället för att använda enbart sysselsättningsmåttet – den räknas som sysselsatt som har arbetat minst en timme under november månad – har man kompletterat med ett annat mått: självförsörjningsgraden. Gränsen för att räknas som självförsörjande sattes lågt, det räcker att tjäna 12 600 kronor i månaden efter skatt. Det är alltså lägre än en kollektivavtalsenlig heltidslön, men motsvarar ungefär bidragsnivån. Skillnaden blev stor: Efter fyra år i Sverige har hälften sysselsättning, men det tar 13 till 14 år innan lika många kan räknas som självförsörjande.
Det är alarmerande dåliga resultat. Inte minst som gruppen utlandsfödda inte bara omfattar flyktingar och deras anhöriga, utan också arbetskraftsinvandrare. Allra svårast att få jobb är det för dem som saknar utbildning: ”en majoritet av utrikes födda utan högre utbildning blir aldrig självförsörjande”, konstaterar forskarna.
Forskarna hittar en delförklaring som borde få svenska politiker att haja till: Bostadsorten i Sverige spelar stor roll. Värst är läget i de förorter som polisen klassar som utsatta. Sysselsättning och självförsörjning är ”märkbart längre i de utsatta områdena och självförsörjningsgraden blir här som högst dryga 50 procent” – efter omkring 17 års vistelse i Sverige. Kommuner gör alltså bäst i att hindra nyanlända från att bosätta sig i dessa områden.
Det blir en enkelbiljett till utanförskap.
Håll antalet asylsökande lågt
Regeringar av olika kulörer har testat en mängd kreativa lösningar för att långtidsarbetslösa ska få jobb: SFI-lyft, utbildningsplikt, nystartsjobb, jobbcoacher, yrkesintroduktionsanställningar, extratjänster, plusjobb, traineejobb, moderna beredskapsjobb, instegsjobb, Fas 3. Oftast med magra resultat.
Sverige har misslyckats med integrationen i högkonjunktur. Nu befinner vi oss i en kris som accelererar snabbare än finanskrisen. Det behövs en fokuserad integrationspolitik för att fler ska få jobb. Krav på att lära sig svenska måste kopplas till försörjningsstöd, medborgarskap och möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Det bör kombineras med inträdesjobb med lägre ingångslöner, satsningar på yrkesutbildningar och bidragstak.
Men oavsett vilka integrationssatsningar som görs de kommande åren går det inte att komma ifrån volymfrågan. Sverige måste hålla antalet asylsökande lågt under lång tid framöver.