Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenskt Näringsliv måste ta brottsligheten på allvar

Jan-Olof Jacke är vd för Svenskt Näringsliv – som motsatt sig åtstramningar av den kritiserade jobbinvandringen.
Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN
Näringslivet borde inte vara en stoppkloss i arbetet mot den organiserade brottsligheten.
Foto: LISA MATTISSON/DN/TT / DN TT NYHETSBYRÅN

Kriminaliteten mot företagare är systemhotande.

Men om brottsligheten ska kunna knäckas måste näringslivet också hjälpa till.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sverige har rasat från 19:e till 46:e plats i det index som mäter ekonomisk frihet i världen. Den främsta anledningen är att företagare i allt mindre utsträckning upplever att de kan lita på att polisen upprätthåller lag och ordning, skriver nationalekonomerna Niclas Berggren och Andreas Bergh i Svenska Dagbladet.

Problematiken är inte okänd. De senaste åren har företagare återkommande larmat i Dagens Industri om brottsligheten och Svenskt Näringsliv har tagit fram flera rapporter. Det handlar om allt från lokala gäng som terroriserar livsmedelshandlare till lastbilstransporter som kapas. Allt för ofta läggs polisutredningar ned utan någon egentlig åtgärd.

Men företagare är inte bara offer för brottslighet – företag används också av grovt kriminella som brottsverktyg. Det handlar om sofistikerade upplägg för att till exempel sälja arbetstillstånd, plundra välfärdssystemen, ställa ut bluffakturor, använda svart arbetskraft och begå rut- och rot-bedrägerier. Kriminaliteten underlättas av att myndigheterna har prioriterat digitalisering och service framför regelkontroll.

Sveriges unikt generösa regler för arbetskraftsinvandring bidrar också till problemet. För drygt ett år sedan varnade flera tunga myndigheter i en gemensam rapport för att det massiva utnyttjandet av utländsk arbetskraft gör det svårt för hederliga företagare att överhuvudtaget verka i arbetsintensiva branscher som bygg, städ, restaurang och skönhetssalonger. Den som spelar efter reglerna riskerar att gå i konkurs. 

För att mildra problemen föreslog myndigheterna bland annat att Arbetsförmedlingen borde göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar för att ge arbetskraft i Sverige och EU/EES-området den förtur till jobb i Sverige som de har rätt till. Svenskt Näringsliv har dock kraftfullt motsatt sig åtstramningar av jobbinvandringen.

Näringslivet borde inte vara en stoppkloss i det arbetet.

Mönstret går igen vad gäller den personliga assistansen. En rad rapporter och journalistiska granskningar har visat att LSS-reglerna på ett systematiskt sätt utnyttjas för att plundra välfärden och kringgå migrationslagstiftningen. 

Men Vårdföretagarna har protesterat mot hårdare kontroller av branschen medan arbetsgivarorganisationen Almega har bedrivit kampanj mot att införa försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare som vill ta hit anhöriga – något som skulle försvåra den så kallade brukarimporten.

De svenska näringslivsorganisationerna måste ta hotet från den organiserade brottsligheten på större allvar. Lösningen mot den allt värre kriminaliteten kan inte bara bestå av hårdare straff och fler poliser. Lagar och regler måste också ändras för att minska möjligheterna att brott överhuvudtaget begås.

Näringslivet borde inte vara en stoppkloss i det arbetet.