Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svensken semestrar dyrare till liten nytta

Kronfall. Den låga kronkursen kan bli kännbar på utlandssemestern. Foto: RONNY JOHANNESSON

Den svaga kronan drabbar svensken såväl i butik som på utlandssemester. Det och att inte heller de företag som säljer till utlandet hyllar valutaläget måste Löfven ta på allvar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Kronan fortsätter att försvagas mot många valutor. Hit hör jättar som dollar och euro, men också thailändska baht och egyptiska pund. Sommartid blir utvecklingen konkret för många, plötsligt är svensken fattigare på semestern än tysken och fransmannen. 

Men också den som stannar hemma drabbas – med en svag krona blir varor som importeras dyrare.

Även om Riksbanken av goda skäl är expertstyrd bör valutans utveckling diskuteras brett. Sverige blir överlag fattigare som land när valutan blir svagare. Särskilt olyckligt är att de med lägre inkomster har mindre makt att värna sig mot växelkursernas verkan.

Inte samma fördel som förr

I spåren av den låga kronkursen blottas också större problem i svensk ekonomi. Det brukar heta att en billig krona är bra för svensk exportindustri, ett viktigt argument i ett litet land.

Men med ett mer globaliserat näringsliv ger en svag krona inte heller samma fördel som förr.

I en undersökning från Swedbank uppger exempelvis runt en tredjedel av tillfrågade exportföretag att den svaga kronan har en negativ påverkan på lönsamheten – en naturlig utveckling när steg i produktionen antingen har flyttats utomlands eller är beroende av köp från utländska leverantörer.

Samma mönster syns i siffror från Svensk exportkredit. Dessutom varnar även företag som får en skjuts av valutaläget för dess baksidor. I en artikel i Dagens industri uppgav vd:arna för Boliden och LKAB att valutaläget minskar trycket att vässa verksamheten. (29/5)

Dyrare utlandssemester ska alltså inte ses som ett nödvändigt ont för att stödja svensk försäljning. Det borde finansutskottet och riksbanksfullmäktige, en folkvald ventil in i Riksbankens verksamhet, be Riksbanken resonera om i diskussionerna om penningpolitikens mål.

Regeringar har gjort för lite

Men debatten bör också gälla Sveriges ekonomiska struktur. Förtroende för svensk ekonomi och i förlängningen kronan behöver stärkas.

För att vara konkurrenskraftigt behöver Sverige kompetent arbetskraft, ändå brister utbildningssystemet. Skattepolitiken behöver uppdateras och arbetsmarknaden behöver utformas för att klara integrationen. Trots bostadsbristen i merparten av Sveriges kommuner är det också dyrt att bygga och olönsamt att hyra ut.

De två senaste mandatperioderna har Fredrik Reinfeldts och Stefan Löfvens minoritetsregeringar gjort på tok för lite. Löfvens andra regering har tillträtt med ambitiösa reformlöften. Men mycket arbete återstår innan ord har övergått till handling.

Industrin måste fortsätta ha förutsättningar att kunna konkurrera med mer än dopade exportpriser. Alternativet vore ohållbart. Särskilt eftersom svenskar måste kunna använda sina inkomster även i utlandet.