Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svensk ekonomi går inte alls som tåget

Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: FABBRO RECOURA / AP RFF ALSTOM SNCF
Sverige hade näst sämst BNP-tillväxt per capita i EU förra året och ligger på 17:e plats i jobbligan.

Bilden av den "urstarka svenska ekonomin" behöver nyanseras. Socialdemokraterna delar ut glädjebetyg åt sig själva.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vilket EU-land hade lägst BNP-tillväxt per capita under 2017? De flesta gissar antagligen på länder som Italien eller Grekland. Men rätt svar är faktiskt Sverige. Det är John Hassler, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, som påpekar att Sverige hade lägst tillväxt per person i hela EU förra året.

För många kommer den uppgiften antagligen som en chock. Bilden av svensk ekonomi är ju att den går som tåget. Nyligen presenterade en stolt finansminister Magdalena Andersson (S) nya siffror som visar att tillväxten i år väntas bli 2,9 procent.

Budskapet från regeringen är att vi befinner oss i den bästa av världar med en urstark tillväxt, goda offentliga finanser och den lägsta ungdomsarbetslösheten på tio år. 

Tillväxten per capita är historiskt låg och så lär det förbli

Den glättiga bilden behöver nyanseras. Högkonjunkturen och den rekordsnabba befolkningsökningen döljer att det finns underliggande problem att ta tag i. På en rak fråga i Kvartals expertpanel nyligen om det går bra för Sverige svarade John Hassler "nej". Skälet är den historiskt låga tillväxten under senare år räknat per person. Även under åren framöver väntas svensk ekonomi prestera sämre än EU-snittet.

Ett annat svaghetstecken är att produktiviteten utvecklas dåligt. Den trenden är dock ett internationellt fenomen och inget som särskiljer Sverige. Men det är likväl ett bekymmer som behöver tas på allvar om vi vill fortsätta att vara ett land med stadigt ökande reallöner.

Även när det gäller jobben är verkligheten full av grå nyanser. Visserligen har Sverige just nu den högsta sysselsättningsgraden som har uppmätts i ett EU-land under 2000-talet, vilket är ett styrkebesked. Men topplaceringen är i sig inget nytt, utan en effekt av den svenska tvåförsörjarmodellen där både män och kvinnor förvärvsarbetar. Utan den skulle välfärdsstaten inte vara möjlig.

När det gäller arbetslösheten har Sverige däremot halkat ner till 17:e plats bland EU:s länder. Sverige är så långt från regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet att Stefan Löfven helst verkar vilja glömma sitt vallöfte.

Lättsinnigt att hoppa över ekonomin i valrörelsen

Bilden av svensk ekonomi är varken svart eller vit. Statsfinanserna är goda och Sverige rankas som ett av världens mest innovativa länder. Men det är sannerligen inte läge att slå sig till ro och ta välståndet för givet.

Såväl Göran Persson som Anders Borg varnade häromdagen för att tuffare tider väntar under nästa mandatperiod. Det har byggts upp stora obalanser i svensk ekonomi; inte minst hushållens höga skuldsättning är ett orosmoment.

Ekonomin är i det närmaste död som sakfråga i valrörelsen. Det borde den inte vara. Nästa regering behöver ta initiativ till en ny skattereform, ny bostadspolitik och se till att dagens unga kommer ur skolan med kunskaper, inte glädjebetyg.

Just nu delas det ut för många glädjebetyg i svensk ekonomi.

 

Läs också: Det går sämre för Stefan Löfvens Sverige 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!