Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Sveket mot pojkarna är en demokratisk skamfläck

Regeringen tänker ”uppmärksamma” pojkars skolresultat. Sedan gäller det att göra något konkret.
Foto: THOMAS JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Pojkars underprestationer i skolan borde ses som ett första rangens samhällsproblem.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Skolan avhandlades förstås i Stefan Löfvens regeringsförklaring i tisdags. Mycket kändes igen, men en passus var ny: ”Pojkars skolresultat fordrar särskild uppmärksamhet.”

Det var sannerligen på tiden. Skolans könsklyfta har vidgats i decennier. Det är ett akut samhällsproblem. 

Detta är inget svenskt fenomen; runtom i världen drar flickor och kvinnor ifrån, undantaget de mest patriarkala och minst utvecklade områdena i Asien och Afrika. 

Men i Norden är könsskillnaderna störst.

Disciplin, struktur, faktakunskaper passar pojkar

Vad kan då regeringen göra? Det korta svaret är: Förändra skolan. Svensk skola passar pojkar som hand i damsko: inte alls. Idén att elever ska vara självgående, ”forska på egen hand”, passar de mest motiverade: flickorna. Premierandet av babbel - subjektiva resonemang och analyser - framför fakta passar de verbala: flickorna. Stök, brist på disciplin och struktur liksom undermålig undervisning drabbar killar mest. 

Samma sak gäller tveklöst bristande färdighetsträning i att läsa och skriva.

Generellt tycks pojkar möta både låga förväntningar och diskriminering. Flera internationella studier visar att de får sämre betyg än jämbördiga flickor. 

I en färsk svensk studie av Stockholmselever jämfördes niornas betyg i matematik med resultaten i Stockholmsprovet - ett diagnostiskt matteprov som görs när eleverna börjar gymnasiet, alltså några månader efter nians slut. Enligt studien hade var tredje pojke fått för lågt mattebetyg. 

Om detta beror på att lärare har blivit ett kvinnoyrke, och att kvinnor särbehandlar flickor positivt, eller om förklaringen är att pojkar allmänt har blivit ”det andra könet”, borde en statlig utredning studera. 

Den ambitiösa Skolkommissionen, som Gustav Fridolin (MP) tillsatte, hade ju ingenting alls att säga i ämnet.

Lågutbildade män är stora förlorare

Kvinnor blir alltmer frigjorda och resursstarka. Samtidigt har post-industrialismen inneburit att allt färre unga män kan gå i pappas fotspår till ett klassiskt mansyrke. 

Den manliga könsrollen måste anpassas, både till den moderna kvinnorollen och till en arbetsmarknad där teoretisk utbildning och social kompetens väger tyngre än kraft och mannamod. Annars får Sverige farligt många förlorare. 

I boken ”Fördel kvinna - Den tysta utbildningsrevolutionen” påpekar Emma Leijnse att de män som frodas i dagens samhälle är medelklassmän som skaffat sig en bra utbildning och tar halva ansvaret för hem och barn, inklusive föräldraledigheten. 

Lågutbildade män som är kvar i en förlegad mansroll riskerar arbetslöshet, ensamhet och funktionell barnlöshet, antingen för att de ratas av kvinnor eller för att deras maka lämnar dem och tar med sig barnen. 

Pojkar måste ges förutsättningar att hänga med i samhällsutvecklingen och staten har ett stort ansvar. Den har aktivt understött kvinnors frigörelse genom fantastiska reformer som förskola och generös föräldraförsäkring.

Nu är det verkligen dags att stödja skolpojkarna.