Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svaret på gasattacken får inte bli lägre bistånd

Abdul-Hamid Alyousef, 29, håller sina tvillingbarn som dog vid giftgasattacken i Idlib-provinsen i Syrien. Foto: STR
Ett syriskt flyktingläger i Deir Zanoun i Libanon. Landet tros ha tagit emot över 1,5 miljoner flyktingar. Foto: BILAL HUSSEIN

Omvärldens svar på giftgasattacken verkar bli att sänka stödet till de syriska flyktingarna. Det får inte hända. Det humanitära biståndet måste höjas.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Har man en gång sett bilden går den inte att glömma. Pappan som förtvivlat trycker sina döda barn i famnen. Tvillingarna Aya och Ahmed, nio månader gamla, blev två av minst 72 dödsoffer vid giftgasattacken i Idlibprovinsen i Syrien på tisdagen. Samtidigt dödades deras mamma, två farbröder och flera kusiner.

Vem som är ansvarig för den fasansfulla attacken är ännu inte klarlagt. Men flera experter pekar ut den syriska regimen och diktatorn Bashar al-Assad som skyldiga.

Kriget i Syrien har nu pågått längre än vad andra världskriget gjorde. Uppskattningsvis 320 000 människor har dödats under dryga sex år av strider. Halva Syriens befolkning har dessutom drivits på flykten, fem miljoner har flytt utomlands medan 6,5 miljoner lever som internflyktingar.

Men trots att den absoluta merparten av flyktingarna lever i Syrien eller i grannländerna handlar flyktingdebatten oftast om det relativa fåtal som har kunnat ta sig till väst.

Flyktingar i svåra förhållanden 

Flyktingarna i Syrien och närområdet lever ofta under fruktansvärda förhållanden. Majoriteten av dem hankar sig fram under fattigdomsgränsen. Trots att det bara kostar FN:s matprogram en dollar att förse en flykting med mat per dag lider organisationen av kronisk underfinansiering.

Under åren har det utvecklats något slags ovärdigt spel kring det humanitära biståndet. Vid flera tillfällen har FN i brist på pengar tvingats halvera eller helt dra in matransonerna för hundratusentals människor. Först efter massiv medieuppmärksamhet har biståndsgivare motvilligt öppnat plånboken.

I veckan arrangerar EU ännu en givarkonferens för Syrien. Men intresset var svalt redan från början. Både Ryssland och USA nöjde sig till exempel med att skicka lägre rankade diplomater.

Mindre pengar till flyktingarna

Hjälporganisationer som Politico har talat med räknar med att utfallet kommer att bli betydligt lägre än efter fjolårets konferens i London. USA, med den nya Trump-administrationen, har exempelvis lovat att bidra med drygt 500 miljoner dollar - bara lite drygt hälften av fjolårets summa. I stället för att fungera som en väckarklocka tycks giftgasattacken ha spridit en känsla av hopplöshet bland givarländerna, enligt tidningens källor.

Den känslan måste bekämpas. Det viktiga arbetet med hjälpmedelstransporter till svårtillgängliga platser i Syrien behöver mer resurser. Programmet för matcheckar till flyktingarna i närområdet behöver stabil finansiering, vilket också skulle bidra till bättre ekonomi i mottagarländerna. Därtill behöver fler syriska flyktingbarn få gå i skolan. Att motverka uppkomsten av en förlorad generation syrier vore att påbörja det viktiga återuppbyggnadsarbetet av landet redan nu.

Freden tycks vara långt borta i Syrien. Då är detta det minsta omvärlden kan göra för flyktingarna.

 

Läs också:

Vem bryr sig om ryska bomber?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!