Vad är en riktig man? Kanadas premiärminister, Justin Trudeau, klädde ut sig till Clark Kent på Halloween. På hans arm satt sonen Hadrien.
Vad är en riktig man? Kanadas premiärminister, Justin Trudeau, klädde ut sig till Clark Kent på Halloween. På hans arm satt sonen Hadrien.
Susanna Birgersson

Vad pojkar egentligen skulle behöva höra

Publicerad

”Hur tror du att samhället, familjen och kompisarna tycker att en riktig man ska vara?” 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Den frågan skulle pojkarna i andra ring på LBS Kreativa gymnasiet i Stockholm svara på. Lektionen filmades och blev till ett inslag på Aktuellt förra veckan (SVT 6/11).

De svar som lyftes fram handlade om att vara stor, stark, kåt och våldsam, inte fet, inte för känslig och inte bög; om att kunna ta tunga jobb och att vara en ledartyp.

Killarna är ofta fast i en roll, sa läraren i den avslutande intervjun. ”Särskilt i tonåren kan det kännas viktigt att befästa sin identitet som supermanlig eller superkvinnlig – och det kan man ju få vara – men det viktiga är att alla individer får vara som de är utan att utsättas för trakasserier.” 

Och sedan var det dags för vädret. 

Manlighet framställs som något problematiskt

Säkert innehöll skolans pågående arbete mot machokultur fler nyanser än så, men ändå, är det inte ungefär detta pojkar erbjuds i dagens Värdegrundssverige? Först en grundlig dekonstruktion, därefter en försäkran om att det är okej att vara som man är. Det är inte mycket till vägledning för den som letar efter ideal och förebilder.

Överallt möts ännu bara halvvuxna pojkar av budskapet att manlighet är något problematiskt – och att de delar som kanske inte nödvändigtvis är problematiska per se, likväl är problematiska eftersom de är stereotypa och som sådana kan hindra någon från, just det, att vara sig själv. 

Härav följer slutsatsen att det finns ett egenvärde i att försöka forma sin karaktär helt oberoende av traditionella uppfattningar om vad en bra man är. Så mycken förspilld energi, och det på en så ytterligt glädjelös uppgift.

Jag önskar att eleverna efter sin manlighetsproblematiseringsövning hade fått träffa den numera världskände kanadensiske psykologiprofessorn Jordan B. Peterson. Jag föreställer mig att han skulle ha sagt ungefär så här till pojkarna på LBS Kreativa:

Din aggressivitet kan bli en tillgång

”Ni håller på att bli vuxna. Det är inte lätt, särskilt inte i dag. Vägen till att få ett arbete, bli självförsörjande och därmed självständiga gentemot sina föräldrar har blivit längre. Det krävs mer utbildning och större fingertoppskänsla. 

Men ni är på god väg. Genom ert gymnasieval har ni redan riktat in er mot en viss typ av yrkesbana. Bra! Det är när vi vågar välja väg som vi lämnar barndomen, det tillstånd där allt är möjligt men livet ännu inte hänt. Genom begränsningen öppnar sig världen på nytt.

Därför, slutför din utbildning, skaffa ett jobb. Sök utmaningar och ansvar. Att frivilligt ta på sig ansvar ger livet mening. Tyngd och mening. Ansvar på jobbet, ansvar för en partner, så småningom ansvar för barn. 

Fundera på hur du kan bli den bästa pappa du kan tänka dig. 

Misstänker du att du ser för mycket porr? Skriv ner hur du tror att det påverkar dig. På vilket sätt skulle din tillvaro bli annorlunda om du slutade? Skulle du vilja att din framtida son tittade lika mycket på porr som du gör? Om inte, vad skulle du säga till honom? 

Var modig, var hjältemodig, var snäll. Gör något oväntat: Bädda sängen på morgonen. Köp en krukväxt och håll den vid liv. Säg något uppskattande till en vän eller familjemedlem varje dag. Bestäm dig för en spelfri kväll i veckan och lämna mobilen hemma när du går till skolan. Till exempel. 

Lär dig att bemästra din aggressivitet, så blir den en tillgång.

Be a man.”

 

Läs också:

Man måste inte vilja ingå i gemenskapen 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Susanna Birgersson är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag