Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Susanna Birgersson

Mer religion skulle göra akademiker intressantare

Konstvetarprofessorn och debattören Camille Paglia vill ha obligatoriska religionsstudier på universiteten. En sådan regim skulle berika även svenska akademiker, menar Susanna Birgersson. Foto: SUSANNE KRONHOLM / SUSANNE KRONHOLM
Gutenbergs bibel, som började tryckas år 1455. Universitetsbiblioteket i Göttingen Foto: OLAF JENTZSCH / PRESSENS BILD , AP
Genusvetare och andra humanister skulle må gott av en dos religion, skriver Susanna Birgersson. (Infälld: Camille Paglia) Foto: SUSANNE KRONHOLM & OLAF JENTZSCH / PRESSENS BILD , AP

Det sägs att vi lever i ett postsekulärt samhälle, det talas om religionens återkomst, gud är inte längre död, heter det. 

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Vanliga svenskar tror på högre makter och mörka krafter, på horoskop och reinkarnation. Vi diskuterar numera villkoren för muslimska böneutrop, och i ljuset av den religiositet som kommit med invandringen har vi fått upp ögonen för religiositeten i vårt eget kulturarv. 

Det senaste exemplet på att debatten ser annorlunda ut i dag än för bara några år sedan är den socialdemokratiska prästen Anna Karin Hammars förslag om att barn ska få lära sig mer om ”sin” religion i skolan. Ann-Charlotte Marteus har redan sagt allt som behöver sägas om den saken.

Jag tror varken att fler religiösa uttryck i det offentliga rummet eller mer religiös undervisning i skolan är lösningen på något av vår tids alla problem. Tvärtom. Däremot undrar jag om det inte finns en annan arena i samhället som verkligen skulle behöva mer religion, nämligen universiteten.

Universitetens åsiktskorridor

I veckan som gick skrev litteraturvetaren och författaren Johan Lundberg i Kvartal om åsiktskorridoren inom humaniora. Den som ifrågasätter att olika former av förtryckande strukturer format och förklarar könsskillnader, klimathot och västvärldens förhållande till omvärlden, riskerar att stigmatiseras och frysas ut. 

Lundberg menar att av det skälet finns det väldigt få ”public intellectuals” från humanioras vidsträckta forskningsfält som är beredda att offentligt analysera företeelser i samhället på andra premisser.

Det är en diagnos som jag tror att den amerikanska konstvetarprofessorn och debattören Camille Paglia skulle skriva under på. Själv ateist och ett slags vänsterlibertarian, bokaktuell med en tjock samling artiklar och krönikor från ett kvarts sekel av debatterande, är hennes lösning denna: obligatoriska religionsstudier.

En religion är ett sammanhållet system av idéer om varat och människan, om vad som är ett gott liv, om vad som är rätt och vad som är fel. Religionernas betydelse för den konst, litteratur, filosofi och musik som har producerats över årtusenden kan inte överskattas. 

Därför borde all humaniorautbildning förmedla grundlig kunskap om de stora världsreligionerna, liksom de viktigaste riktningarna inom dessa, anser Paglia.

Från dekonstruktion till de stora berättelserna

Studiet av de religiösa traditionerna skulle fungera som motvikt till det teoretiserande som gärna vill förklara allt mänskligt handlande i termer av materiella förutsättningar eller rasistiska och patriarkala strukturer. Det skulle påminna konsthistorikerna, etnologerna, litteraturvetarna, idéhistorikerna och genusvetarna om de komplexa och parallella föreställningsvärldar som genom årtusenden påverkat människors tänkande, om varifrån konstnärer och författare och kompositörer hämtat inspiration och fått sina idéer om det sköna, det goda, det rättvisa. 

Det skulle uppmuntra professorer och docenter att lyfta blicken från dekonstruktionen av detaljer för att i stället peka på de långa linjerna och analysera utifrån de stora berättelserna.

De som läser Augustinus och Thomas av Aquino kommer med säkerhet att lära sig oerhört mycket mer om människan och om den västerländska civilisationen än den som gör Foucault och Derrida till sina husgudar. Och de kommer också att ha mycket mer intressant att säga i den offentliga debatten.

Läs också:

Fem tomma ramar och en mordhotad konstnär

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!