Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Susanna Birgersson

Kvinnors underliv ska inte behöva trasas sönder helt i onödan

Linda Jerneck intervjuar Lisa Bjurwald, författare till boken ”BB-krisen – sveket vid livets början”.
Det är inte raketfysik att lära barnmorskor att förlösa så att skadorna minimeras. Ändå görs det inte överallt.Foto: Shutterstock

Det finns otroligt nog BB:n som inte arbetar aktivt för att minska förlossningsskador. Välj bort dem.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Att få komma hem från BB med ett nyfött barn är ett under. Det är så mycket som kan gå fel – från en befruktning som bara inte blir av till en förlossning som spårar ur – att det inte finns någon bortre gräns för hur tacksam man borde vara när man står där i hallen, nyförlöst och nyss hemkommen med ett barn i armarna.

Fast man kan känna allt möjligt annat ändå. Till exempel kan man vara så mörbultad att man inte vet riktigt vad man ska göra av sig själv. Man kan ha spruckit och blivit mer eller mindre skickligt hopsydd av en mer eller mindre noggrann barnmorska.

Det har jag prövat en gång. Det var inte så roligt: När man inte kan sitta på flera veckor, när stygnen går upp, när sårkanterna läker ihop så skevt att det krävs en ny operation ett halvår senare. Det är rätt mycket energi i en redan omtumlande period som då ägnas ens såriga kropp. Inte så roligt som sagt.

Jag har också prövat att komma hem utan ett enda litet stygn. Kroppen skötte sig själv, inget gjorde särskilt ont, och jag kunde ägna mig åt babyn. Det var betydligt roligare.

Kristianstad jobbar mot förlossningsskador

Därför blev jag så glad när jag läste i min lokaltidning att barnmorskorna på Centralsjukhuset i Kristianstad är väldigt duktiga på att förlösa kvinnor så skonsamt att de slipper bristningar. Det gläder mig att kvinnorna i och runt Kristianstad har bland de högsta chanserna i landet att slippa de allra värsta förlossningsskadorna, de som kan leda till avföringsläckage och annat otrevligt.

Förklaringen är en utbildningssatsning. Det är inte raketforskning, utan handlar om att se till att barnets huvud inte kommer ut alltför snabbt. En metod som även minskar antalet lättare bristningar. 

Och när skadan väl är skedd låter man åtminstone två barnmorskor göra en bedömning av hur allvarlig den är.

Jag läser en intressant intervju i veckomagasinet Allas (10/10-19) med barnmorskan Tiina Pirhonen som arbetar med detta slags utbildning. ”Finska greppet” kallas metoden som inte kräver något mer än två händer. Pirhonen tipsar kvinnor som oroar sig för bristningar att jämföra statistiken mellan olika sjukhus, för ”på så vis kan man få ett hum om hur aktivt de jobbar med det här”.

Stora variationer mellan BB:n

Alltså, kunskapen finns, det krävs inga jätteresurser, inga investeringar i dyr utrustning, utan det hänger på engagemanget hos de ansvariga, ”hur aktivt de jobbar med det här”. Vänta, va? Hur kan en förlossningsklinik inte jobba oerhört aktivt med just detta? Är inte hela poängen med förlossningsvård att med alla medel försöka hindra att kvinnor skadas av det våldsamma förlopp som en förlossning är?

Om man följer Pirhonens råd och tittar runt lite ser man också att variationen är stor. I Kristianstad drabbas 1,2 procent av alla födande kvinnor av allvarliga, så kallade sfinkterrupturer, vilket är en halvering sedan satsningen inleddes. I Lund till exempel är den siffran 3,2 och i Ystad 3,4. 

I Sverige är normen att kvinnor ska föda vaginalt. Säkert finns det många fördelar med det. Men då, alla ni som är ansvariga för svensk förlossningsvård, då får ni faktiskt implementera den kunskap som finns, så att kvinnors underliv inte behöver trasas sönder alldeles i onödan. Eller hur?

RÄTTELSE: I en tidigare version av denna krönika fanns en felaktig uppgift om att fyra procent riskerar riktigt allvarliga förlossningsskador i Helsingborg. Rätt siffra skulle ha varit 2,6 procent.