Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sund svensk
skepsis i EU

Foto: Nils Jakobsson

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Veckans EU-toppmöte präglades av en numera välbekant dynamik.

Två krafter vill, från skilda håll, föra samarbetet i en mer överstatlig riktning. På ena sidan finns ett antal sydeuropeiska länder, anförda av Frankrike och Spanien. De vill göra nationella bankväsenden europeiska inom ramen för en bankunion, så att de snabbt kan få hjälp att rädda sina finansiella krishärdar.

Den andra sidan består av Tyskland som inte vill skjuta till enorma summor pengar med mindre än att krisländernas hela finanspolitik hanteras på överstatlig nivå. Tyskarna vill kunna försäkra att länderna de väntas rädda sköter sig.

Tysklands ambition under toppmötet var därför att bromsa planerna på ett närmare banksamarbete, i väntan på en än mer överstatlig finanspolitik. Man kan säga att landet lyckades. EU-ledarna enades om en tidsplan för inrättandet av en gemensam finansinspektion, vilket är ett nödvändigt förstadium till en fullfjädrad bankunion. Men det tidigare beskedet om att Europeiska Centralbanken redan i januari skulle påbörja övervakningen av 6000 banker ändrades till en förhoppning om att det "kan ske" nästa år. Beskedet är välkommet.

 

Även om eurokrisen kräver kraftfulla åtgärder så har EU slagit in på en farlig väg med den snabba rörelsen mot överstatlighet i en tid när Europaprojektet genomlever sin hittills största förtroendekris. Priset för att utan folkligt stöd förvandla EU till en regelrätt federation kan inom sinom tid bli högt.

Därför behövs nu ett mått av försiktighet och eftertanke. En bankunion behövs möjligen inom eurozonen men detaljerna måste i så fall vara extremt noga genomtänkta så att inte ansvarslöshet belönas.

Sverige har särskilt goda skäl att hålla huvudet kallt. Vi har välkapitaliserade banker, en utmärkt finansinspektion och står utanför eurozonen. Fredrik Reinfeldts skepsis inför det utökade samarbetet är sund. I det här läget bör vi nog alla vara glada att det inte är Folkpartiet som styr landet. Deras ledande företrädare uttryckte på Expressens debattsida i veckan "stor oro" över att Sverige "står utanför" det förstärka samarbete som eurokrisen tvingar fram.

 

Vi har ett välfungerande banksystem, format av 90-talskrisen, och att kasta det överbord till förmån för en diffus europeisk modell vore i dagsläget överilat. Folkpartiets försäkran om att bankunionen inte ska innebära "villkorslösa svenska borgensåtaganden" känns lagom betryggande. Villkorade borgensåtaganden vore inte heller särskilt önskvärda.

Sverige ska inte ge sig in i banksamarbetet, som administreras av en centralbank vi står utanför, för att visa solidaritet med Europa. Vi bör bara göra det om man hittar en välfungerande lösning och i nuläget finns någon sådan inte i sikte.

Som Europa ser ut i dag framstår lösningen "mer EU" överhuvudtaget som ganska långsökt.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!