Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Succésiffrorna har stigit KD åt huvudet

Kristdemokraterna Sara Skyttedal, Ebba Busch Thor och David Lega jublade på valvakan efter Europaparlamentsvalet. Samtidigt stod partisekreteraren Peter Kullgren och gnällde på medierna. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Lars Adaktusson, KD:s andre vice ordförande, gick under jorden efter DN:s granskning av hans röstningsmönster i abortfrågor. Foto: ALEX LJUNGDAHL

En sakpolitisk granskning - mer krävdes inte för att förvandla slagfärdiga kristdemokrater till sårade snöflingor. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

13 procent! Kristdemokraternas siffror i SCB:s stora partisympatiundersökning är historiska. Sedan valet har partiets stöd mer än fördubblats.

Men kanske är framgångsvågen i själva verket redan bruten. När Lars Adaktusson-affären briserade var merparten av SCB:s intervjuer genomförda.

Innan DN:s granskning kom såg det ut som att KD kunde få ett tvåsiffrigt väljarstöd i Europaparlamentsvalet, men efter uppmärksamheten kring Adaktusson i slutskedet av valrörelsen fick man nöja sig med drygt åtta procent.

Frilansjournalisten Sigrid Melchior visade i DN att partiets andre vice ordförande under sin tid som EU-parlamentariker hade röstat mot aborträtten hela 22 gånger. Den gedigna genomgången slog hål på Adaktussons vanliga försvar: att han röstar som han gör därför att han inte tycker att socialpolitik ska avgöras i Bryssel. 

För i de flesta fallen hade han ju röstat nej - inte lagt ner sin röst, vilket är brukligt i de fall där parlamentariker sympatiserar med sakfrågan men rent principiellt anser att den inte bör skötas av EU.

Busch Thor tog avstånd från Adaktusson

Till en början verkade det som att Kristdemokraterna insåg allvaret. Partiledaren Ebba Busch Thor och toppkandidaten Sara Skyttedal gick båda ut och kritiserade Adaktusson. Och själv medgav han att han nog borde ha röstat annorlunda ”i något eller några fall”.

Men snabbt bytte partiet fot. Dagen före valet gick Ebba Busch Thor till attack mot ”statstelevisionen, statsradion och Dagens Nyheter” som ”köper motståndarnas förvridna bild” och på valkvällen klagade partisekreteraren Peter Kullgren på att det var ”alla mot Kristdemokraterna”.

Och Lars Adaktusson, som under valrörelsens nobbade alla intervjuförfrågningar, fortsätter nu i sociala medier att gnälla om att han inte har fått ge sin version och att granskningen innehåller felaktigheter - dock utan att presentera några belägg.

En sakpolitisk granskning - mer krävdes alltså inte för att förvandla slagfärdiga kristdemokrater till sårade snöflingor. Om något är det märkligt att KD-företrädarna inte tidigare har fått svårare frågor, till exempel om hur den tuffa retoriken i migrationsfrågan hänger ihop med partiets krav på generösare anhöriginvandring.

Kristdemokraterna attackerar medierna

Det är möjligt att det är smart rent politiskt för Kristdemokraterna att gå till attack mot medierna. Misstron mot medier är ju redan utbredd i de grupper där KD nu försöker locka väljare.

Men samtidigt riskerar Kristdemokraterna att skrämma i väg andra väljare med den taktiken. Anledningen till att Adaktusson-affären fick sådana stora effekter var ju att många människor redan var misstänksamma mot partiet i frågor som aborträtt och homosexuellas rättigheter. Genom att gå hårdare åt medierna än Adaktusson kan Ebba Busch Thor förstärka den oron.

När medvinden nu mojnar lär Kristdemokraterna få vänja sig vid tuffare frågor - både från väljare och från medier. Partiet gör bäst i att inte avfärda dem lika lättvindigt som i fallet Adaktusson.

Kristdemokraternas budskap i EU-valrörelsen hängde inte ihop, säger EU-experten Ylva Nilsson i Ledarsnack.