Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Strejken bygger på krokodiltårar

1650 medlemmar i Byggnads lade i tisdag ned arbetet.
Foto: Janerik Henriksson/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Byggnads strejk visar att man struntar i både LO-kollektivet och de nyanlända.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Socialsekreterare flyr från stressiga och underbetalda jobb. Liknande strömhopp sker från polisen där konstaplar i yttre tjänst fortfarande efter tio år kan tjäna mindre än 25 000 kronor i månaden.

Men det är LO-kollektivets bäst betalda medlemmar som vill bli tyckta synd om. På tisdagsmorgonen lade 1 650 medlemmar i Byggnads ned arbetet.

Byggnads vill gärna förmedla en bild av att giriga kapitalister står mot rakryggade byggjobbare. Men i denna konflikt är det snarare arbetare som står mot arbetare.

För bara någon vecka sedan gick LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson ut tillsammans med Svenskt Näringsliv och försvarade det så kallade "märket".

Thorwaldsson inser att principen om att industriavtalet ska sätta riktmärket för alla LO-förbund har tjänat både Sverige väl. Den har gjort exportindustrin mer konkurrenskraftig, den har varit bra för sysselsättningen och den har till skillnad från 70- och 80-talens huggsexor lett till kraftiga reallöneökningar.

Därför var Thorwaldssons budskap påfallande tydligt. "Att flera förbund vill ha löneökningar över märket är oroväckande".

Men det struntar alltså Byggnads i. Förbundet vill ha löneökningar på 3,2 procent - en hel procentenhet högre än märket.

Det höga kravet är knappast oväntat. Redan i juni ifjol spådde Cenneth Nicklasson, tidningen Byggnadsarbetarens lönereporter, att kravet vid löneuppgörelser de kommande åren kommer att bli: "extra allt".

Anledningen är enkel. Byggbranschen är redan het, på gränsen till överhettad, och de närmaste åren skulle 700 000 bostäder behöva byggas för att klara befolkningsökningen. Det har redan fått ackordslönerna att rusa i höjden - en nyutexaminerad snickare i Mälardalen kan räkna med uppemot 38 000 kronor i månaden inklusive ackord.


Med den stora efterfrågan ser Byggnads - arbetsmarknadens mest konfliktbenägna förbund - helt enkelt en möjlighet att klämma ut ännu mer pengar ur arbetsgivarna.

Byggnads låtsas dock som att konflikten i stort sett inte alls skulle handla om pengar.

Fackliga företrädare låter exempelvis påskina att strejken skulle handla om ett försvar av ackordsystemet. Men det är en ihålig förklaring då fackförbundet även har förkastat det senaste av medlarnas bud där lönesystemet skulle vara orört.

Det mest magstarka är dock Byggnads påstående att en anledning till strejken är att fackförbundet vill få in fler nyanlända i branschen.

Byggnads är fackförbundet som så sent som i höstas sa nej till snabbspår för nyanlända i sin bransch. Och Byggnads är ett av de förbund som mest konsekvent satsat på att lyfta lägstalönerna, vilket försvårar inträdet för dem med mindre erfarenhet.

"Go Home", skrek ombudsmän från Byggnads till lettiska arbetare i Vaxholm 2004.

"Go to work", blir man sugen på att svara i dag.


Läs också:

Lönekraven hotar exportindustrin


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.