Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Strandhäll – fackpampen som glömde arbetsrätten

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) frågades ut av konstitutionsutskottet under torsdagen. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ann-Marie Begler var generaldirektör för Försäkringskassan, men omplacerades förra våren. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN
Det var Liberalerna som anmälde Strandhäll till Riksdagens konstitutionsutskott. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Socialförsäkringsministern serverade ordsallad i Konstitutionsutskottet. Det duger inte.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är inte bara genom girigt kvittofifflande som politiker kan visa att de inte tycker att vanliga spelregler gäller dem. Det märktes när socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) utfrågades i riksdagens konstitutionsutskott under torsdagen.

Hela historien började förra våren när Strandhäll bryskt lät omplacera Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Begler hade i uppdrag att vända det ständigt stigande sjukpenningtalet – och lyckades med det. Kanske till och med lite för bra, med tanke på att valrörelsen närmade sig. Därför omplacerades hon till generaldirektör i regeringskansliet – eller på rak svenska: dumpades på elefantkyrkogården. Det är åtminstone Beglers version av vad som hände.

Vem ska man tro, Ann-Marie Begler eller Annika Strandhäll?

Annika Strandhäll hävdar att Socialdepartementet vid flera tillfällen framförde kritik mot hur Begler styrde Försäkringskassan. Men att generaldirektören visade en ”oförmåga att ta till sig kritik” – och att regeringen därför tappade både tålamodet och förtroendet med henne.

I KU-förhöret upprepade Annika Strandhäll gång på gång att omplaceringen av Begler skett ”i samförstånd”. Det är ytterst märkligt eftersom Begler både offentligt och i sina svar till KU gjort väldigt tydligt att hon inte ville lämna sin post på Försäkringskassan. Ann-Marie Begler har också bett Socialdepartementet om att skriftligt få skälen till sin omplacering. Det har hon inte fått, trots att en arbetstagare har rätt till det.

Som tidigare förbundsordförande för fackförbundet Vision borde Annika Strandhäll ha god kännedom om regelverket.

Den springande punkten handlar om huruvida Socialdepartementet gjorde klart för Begler hur allvarlig kritiken mot hennes ledarskap var. Strandhäll hävdar att man gång på gång framförde kritik om att Försäkringskassan brustit i samverkan med Arbetsförmedlingen. I KU-förhöret framkom dock att det bara funnits med som punkt på dagordningen vid tre möten – och det framgår inte om det då var hela myndigheten, eller specifikt Beglers styrning av den, som kritiserades.

Ledarskapet brister

Om kritiken nu var så allvarlig att regeringen tvingades göra sig av med generaldirektören – varför finns den inte nedskriven? Tyvärr duckade socialministern frågan. Allt hon erbjöd i KU var ordsallad.

Svenska företagare vet att det är en lång och krånglig process att göra sig av med en anställd som man är missnöjd med. Det gäller att dokumentera alla varningar och felsteg noga för att ha en chans i Arbetsdomstolen.

Även om regelverket för generaldirektörer är annorlunda, är det anmärkningsvärt att Strandhäll - med sin långa fackliga bakgrund - verkar tycka att hon kan hantera sina underställda efter eget skön. 

Det är ledningen för Socialdepartementet - snarare än ledningen för Försäkringskassan - som regeringen borde oroa sig över.

Nedan berättar miljöekonomen Jonas Grafström om koldioxidinfångning i veckans avsnitt av Ledarsnack.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!