Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stoppa svängdörren till näringslivet

MP-politikern Yvonne Ruwaida ska börja på Vattenfall.Foto: Emil Nordin
Fler borde stoppas från att göra som Yvonne Ruwaida och Filippa Reinfeldt.Foto: Sven Lindwall

Det är alldeles för lätt att hoppa mellan politiken och näringslivet i Sverige. Det visar den senaste veckans avslöjanden.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

MP-politikern Yvonne Ruwaida kan lägga till en ny titel på sitt cv: "kolsupare". På måndagen framkom det att Ruwaida, som var statssekreterare för miljöminister Åsa Romson (MP), ska börja på Vattenfall. Hon ska alltså arbeta för samma företag som MP kritiserade vid varje givet tillfälle i valrörelsen för dess kolgruvor.

Ruwaida såg förstås inga problem med sidbytet: ”Ja, men mellan tjänsten som statssekreterare tills dess att jag börjar har det gått mer än ett halvår... Det är ju en tid mellan de rollerna.” (Expressen 31/10).

I onsdagens Uppdrag granskning uppmärksammades att Verónica Morales, en högst uppsatt tjänsteman i Göteborgs stad, tackade ja till en tjänst hos företaget Hero precis efter att hon hade skrivit under ett avtal med bolaget för kommunens räkning. Morales ville inte medverka i UG men sade på telefon till programmet: ”Jag vet att det är ingenting som har varit smutsigt eller insyltat, och jag är nöjd med det.”.

Morales och Ruwaida är långt ifrån ensamma om att ha gjort suspekta sidbyten. En lång rad högt uppsatta politiker och tjänstemän har gått från politiken till näringslivet utan att passera gå. Däribland Filippa Reinfeldt (M) som började arbeta för Aleris efter att ha förhandlat fram mångmiljonavtal med vårdkedjan i egenskap av landstingsråd i Stockholms stad.

 

Det är inte rimligt att begära att politiker och tjänstemän ska sitta i karantän för all framtid eller att de ska vara bannlysta från näringslivet. Däremot är det direkt olämpligt att de börjar arbeta för företag som de har haft täta kontakter med under sin tid i allmänhetens tjänst, i synnerhet sådana som de har undertecknat avtal med.

Deras beteende riskerar att undergräva förtroendet för såväl politiken som den offentliga förvaltningen, oavsett om det har förekommit oegentligheter eller inte. Hur ska man kunna veta att de inte har delat med sig av insiderinformation? Eller huruvida de har gett företaget särbehandling för att kunna förhandla till sig en schyst tjänst framgent?

Till skillnad från många andra OECD-länder saknar Sverige karenstid för politiker och höga tjänstemän. Hittills har man enbart förlitat sig på deras goda omdöme. Men det räcker uppenbarligen inte.

 

För drygt fyra år sedan föreslog Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) att Sverige skulle upprätta stramare regler gällande branschbyten. Bland annat föreslogs att det skulle finnas riktlinjer gällande anmälningsplikt om någon söker ett jobb som kan innebära en intressekonflikt. ESO rekommenderade även att det skulle inrättas ett fristående råd som bedömer om en politiker eller tjänsteman behöver sättas i karantän.

I december kommer en statlig utredning om karantänsregler att presenteras av Sten Heckscher. Förhoppningsvis kommer den att följa samma linje som ESOs rapport. Sverige behöver färre "kolsupare”.

 

Läs också:

Filippa Reinfeldt bör sitta i karantän

Centerpartiet säljer ut sig

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.