Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stopp i avloppet är ingen skitsak

Så länge avloppen fungerar är det ingen som tänker på dem. Men att vänta med underhåll tills något går sönder blir ofta dyrt.
Foto: TORBJÖRN ANDERSSON

Så länge avloppen fungerar är det ingen som tänker på dem. Men en enorm underhållsskuld betyder att kommunerna snart måste dubbla avgifterna.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vi svenskar är vana vid att ha gott, rent vatten i kranen – och att bara behöva betala en spottstyver för det. Men den tiden är snart förbi. Vattenledningarna, avloppssystemen och reningsverken byggdes ut kraftigt under 60- och 70-talen, och nu är renoveringsbehovet omfattande. 

Dessutom växer både befolkningen och städerna, varför kapaciteten måste öka. I Luleå blev missnöjet stort när det visade sig att kommunen inte kunde bygga de nya bostäder som man tagit fram i sin vision, eftersom VA-nätet inte räckte till. Istället blev det tioårigt byggstopp i sörbyarna.

Dubblerade VA-kostnader – för hushållen

Klimatförändringarna innebär också nya krav – när extremväder blir vanligare måste dagvattensystemet kunna leda bort större mängder än förut, för att förhindra översvämningar. Och tuffare miljökrav på att reningsverken ska filtrera bort sådant som vi inte vill släppa ut i naturen driver också på investeringsbehoven.

Tyvärr har kommunerna under lång tid skjutit de nödvändiga investeringarna framför sig. Varje år växer underhållsskulden med flera miljarder kronor. En rapport från branschorganisationen Svenskt vatten och Lunds universitet visar att de årliga investeringarna behöver öka med 35 procent. Annars riskerar vi att få allt sämre vattenkvalitet.

Det betyder att kommunerna kommer att behöva höja VA-avgifterna – rentav fördubbla dem, enligt Svenskt vatten. För ett vanligt hushåll betyder det att månadskostnaden ökar med 400-500 kronor. Ett impopulärt beslut, som kommunpolitikerna helst undviker. Vem vill göra väljarna sura över ökade kostnader, när pengarna bokstavligen ska plöjas ned i marken där de varken syns eller märks? 

Dyrt att vänta med underhållet

Men fungerande avlopp är ingen skitsak. Att vänta med underhåll tills något går sönder blir ofta dyrt.

När Östersund drabbades av parasiten cryptosporidium i dricksvattnet 2010 blev 27 000 personer sjuka. Samhällskostnaderna uppskattades i efterhand till 270 miljoner kronor. Att installera ett UV-filter i reningsverket, som hade kunnat förhindra sjukdomsutbrottet, hade kostat en tiondel av det.

När södra Sverige får vattenbrist om somrarna – och invånarna uppmanas att duscha kort och låta bli att vattna i trädgården – är det ett upprörande slöseri att 20 procent av det rena dricksvattnet läcker ut på vägen från verket till kranen. 

Som väljare är det lätt att bli frustrerad över svenska politikers ständiga förvåning över att det underhåll man inte gjorde i går, kommer man vara tvungen att betala ännu mer för att få gjort i dag.

En infrastrukturkris växer i tystnad under jord. Förmår politikerna att agera redan innan skiten träffar fläkten?

 

Läs också: En miljon fler invånare 2028 – var är bostäderna? 

I tv-spelaren nedan visas ledarsidans åsiktsprogram Ledarsnack, där Patrik Kronqvist och PM Nilsson diskuterar varför Sverige borde investera i höghastighetståg.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!