Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stolligt coronaöka lärarutbildningen

Så här ser ministern för forskning och högre utbildning ut, Matilda Ernkrans (S).Foto: /TT / TT NYHETSBYRÅN
Lärarutbildningarna måste göras om. Det behövs mer praktisk träning, bland annat i hur man skapar studiero.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN

Nästan alla, med hur låga betyg som helst, kommer in på lärarutbildning. Nu ska platserna bli fler. De borde krympas.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Dugliga lärare i förskoleklass och lågstadium är ett måste för att eleverna ska kunna lära mycket i högre åldrar. Barn som inte lärt sig läsa ordentligt, och fått in grunderna för skrivning tidigt, får stora svårigheter senare.

På lågstadiet ska eleverna bygga en stor och stabil grund för det ordförråd som med åren ska växa med krångligare begrepp, sådana som inte går att ta in om man inte förstår orden de förklaras med.

Men den fyraåriga utbildningen till F-3-lärare är uppenbart inte attraktiv. På de flesta högskolor kommer alla sökande, med behörighet förstås, in. 

I Umeå rådde senast konkurrens om platserna hösten 2016. Den var inte brutal. Siste person som antogs på resultatet på högskoleprovet hade där skrapat ihop 0,05 poäng av maximala 2,0.

Medelpoängen i riket på provet i höstas var 0,89.

I Kristianstad var det faktiskt fler sökande än platser vid intagningen i vintras. Men man kom in på 0,25 på högskoleprovet. På kvoten gymnasiebetyg utan komplettering fordrades 11,93 poäng.

Snittet för elever som går ut ett högskoleförberedande gymnasieprogram är 14,8.

Inte undra på att lärarutbildningarna har stora avhopp. Många av studenterna har alldeles för klena förkunskaper.

 Andra pallar inte att undervisningen är inriktad på pedagogisk teori mer än på den praktiska utövningen.

Dessutom har flera lärarhögskolor svårt att få ihop de nödvändiga platserna för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Detta vet rimligen regeringen. Ändå meddelade den i våras att antalet platser på lärarutbildningen ska öka i höst. Och häromdagen förklarade Matilda Ernkrans (S) - minister för forskning och högre utbildning - att ökningen ska bli ännu större. På grund av corona.

Att skaffa sig mer kunskap är aldrig fel. Det finns säkert permitterade och tillfälligt arbetslösa människor som kan hitta högskolekurser som ger dem ytterligare kvalifikationer.

Att skaffa sig mer kunskap är aldrig fel. Det finns säkert permitterade och tillfälligt arbetslösa människor som kan hitta högskolekurser som ger dem ytterligare kvalifikationer. 

Men att bli F-3-lärare tar fyra år, om studenten klarar kurstempot. Att bli gymnasielärare programvägen tar fem till fem och ett halvt år. Det är knappast en utbildningsväg man väljer för att coronan gjort att ens jobb, förhoppningsvis tillfälligt, försvunnit.

Regeringen har inte sagt hur många fler platser det ska bli på lärarutbildningarna, för formellt är högskolorna självständiga myndigheter som avgör dimensioneringen av platserna.

Tyvärr är det nog fåfängt att hoppas att dessa tänker så suveränt att de struntar i den indirekta ordern om lärarutbildningarna och nöjer sig med att bygga ut sjuksköterskeplatserna.  

De är fortfarande eftersökta, nämligen. I vintras krävdes det 16,8 gymnasiepoäng eller 0,7 på högskoleprovet för att antas vid Sophiahemmet i Stockholm, i Umeå gällde 15,0 respektive 0,55.

Kära högskoleledningar: Att tänka fritt om lärarutbildningsplatserna är att tänka rätt.