"Jag är besjälad av jobben", berättade Stefan Löven i en lång intervju i Expressen. Desto märkligare att så få av regeringens förslag handlar om jobben.
På måndagen höll Löfven en presskonferens tillsammans med näringsminister Mikael Damberg om en ny offensiv inom näringspolitiken.
Deras problembild är i stora stycken korrekt. Sverige har tappat mark på ett oroande sätt när det gäller såväl konkurrenskraft som produktivitet. Bnp har inte vuxit alls sedan 2007 räknat per person. Därtill kommer att tillväxten drivs alltmer av konsumtion, inte av det traditionella dragloket - exporten.
Allt detta ger skäl till oro, och Socialdemokraterna har en poäng i att den förra regeringen ägnade denna utveckling alldeles för liten uppmärksamhet. Men svaret på denna utmaning är inte diverse projektpengar för att stötta export och företagsfinansiering, som regeringen nu vill satsa på.
Vad Sverige behöver är en fungerande skola, universitetsutbildning av högsta klass, järnvägar som inte går sönder, en bostadsmarknad som gör det möjligt att locka talanger utifrån och lägre skatt för dem som arbetar hårt och startar nya företag. Det finns ingen genväg från att slippa att bygga näringspolitiken från grunden.
Men även så är företagslinjen inte svaret på arbetslösheten. Arbetsmarknaden skriker redan efter civilingenjörer och annan högutbildad personal. Den stora utmaningen när det gäller arbetslösheten är en annan - att skapa jobb åt personer som är lågutbildade, utomeuropeiskt födda och funktionshindrade i ett Sverige där andelen enkla jobb är lägst i hela EU.
Där står regeringen i det närmaste tomhänt. Den åtgärd som den ekonomiska expertisen förordar – lägre ingångslöner - är som bekant ett rött skynke för arbetarrörelsen.
Konjunkturinstitutet har gått igenom den rödgröna jobbpolitiken såsom den presenterades i höstens budget. Resultatet borde göra Stefan Löfven kallsvettig. Denna statliga myndighet drar nämligen slutsatsen att regeringens politik höjer den underliggande arbetslösheten, inte sänker den.
KI har vägt in de utlovade traineejobben, extratjänsterna och utbildningssatsningarna. Men de negativa effekterna av höjda arbetsgivaravgifter för unga och höjt tak i a-kassan får ändå större genomslag på arbetslöshetssiffrorna. Därtill kommer det höga flyktingmottagandet som gör att fler personer med kort utbildning hamnar i arbetskraften.
Även om konjunkturen nu ger viss lindring så kvarstår frågan: var är regeringens strategi för EU:s lägsta arbetslöshet år 2020? I morgon presenterar regeringen sin vårbudget. Då går det inte längre att skylla på att man är bakbunden av att regera med alliansens budget.
Det börjar bli bråttom att fylla målet med något slags innehåll. Annars återstår bara att vika ett pappersflygplan av jobblöftet och singla i väg det över Strömmen.
Läs också:
Löfven borde skrota arbetslöshetsmålet
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.