Utanförskapet bland kvinnor är stort i Rinkeby och andra socialt utsatta förorter. Varför ser inte regeringen till att det lönar sig för kvinnor att arbeta? Foto: Genrebild/Anna-Karin Nilsson
Utanförskapet bland kvinnor är stort i Rinkeby och andra socialt utsatta förorter. Varför ser inte regeringen till att det lönar sig för kvinnor att arbeta? Foto: Genrebild/Anna-Karin Nilsson

Staten ska inte skapa fler hemmafruar i förorten

Publicerad

Kvinnor som inte arbetar och som hålls isolerade i sina hem. Det är verkligheten i flera svenska förorter. Vad gör den feministiska regeringen?

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Jag har till och med sett kvinnor som är inlåsta”, berättade Ubah Musse, som driver ett kvinnonätverk i Rinkeby, för Expressens Karolina Skoglund (16/5). 

Expressens granskning visar att en alarmerande stor del av kvinnorna som bor i utsatta bostadsområden står utanför samhället. Inte ens hälften av de vuxna kvinnorna förvärvsarbetar – 46 procent jämfört med 76 procent i riket – och medianinkomsterna är låga. I Rinkeby hade kvinnor en medianinkomst på 32 200 kronor om året, vilket är 500 kronor mindre än snittmånadslönen i landet. 

Nimo Mohamed är en av deltagarna i kvinnokooperativet Yalla Rinkeby, hon förklarar att det inte är alla som vill att de ska jobba: ”Några kvinnor går ut och jobbar. Men då är det lite skäms för deras kultur”.

Jobb lönar sig inte för utrikes födda kvinnor

Utan ett eget jobb och en egen inkomst är kvinnor beroende av sina män. Sverige var tidigt ute med att införa särbeskattning för att uppmuntra kvinnor att ta steget ut på arbetsmarknaden. Egna pengar ger egenmakt. Ett jobb ger ett nätverk utöver släkt och grannar.

Därför är det vettlöst att Sverige har återinfört hemmafrumodellen – men bara för invandrare. 

Etableringsersättningen, som ges till nyanlända mot att de studerar eller gör praktik, är nämligen utformad så att barnfamiljers bidrag försvinner först när den andra föräldern börjar arbeta. I kombination med en generös föräldraförsäkring och höga flerbarnstillägg leder detta till att arbete inte lönar sig för utrikes födda kvinnor, visar en ESO-rapport från april.

På samma sätt som vi beskattar inkomster individuellt, bör också bidrag ges individuellt. Dessutom måste bidragssystemen ses över. Även kvinnors arbete måste löna sig.

Förortskultur som förtrycker

Eget arbete är en viktig pusselbit i att göra förorterna mer jämställda. Men den andra delen är minst lika viktig, och den handlar om trygghet. Sommaren 2015 satte Zeliha Dagli ljuset på kvinnoförtrycket när hon skrev en debattartikel om att ”fundamentalismens skugga vilar allt tyngre” över Järvafältet där Dagli bodde sedan 25 år. Hon beskrev hur hemländernas patriarkala traditioner förenats i en förortskultur där kvinnan ska vara osynlig. 

Tre år har gått sedan dess. Trots att frågan har varit uppe på högsta politiska nivå visar Expressens granskning att situationen i förorterna inte har blivit bättre. När Karolina Skoglund besökte Rinkebys två fritidsgårdar möttes hon av 50 killar – men inte en enda tjej.

Sverige har styrts av ”världens första feministiska regering” i snart fyra år. Zeliha Dagli har flyttat från Husby. Men 100 000 andra kvinnor bor fortfarande i särskilt utsatta områden. Hur många av dem åtnjuter den frihet som gemene man tar för given?

 

Läs också: Utan åtal fortsätter flickor att dödsstörta från balkonger 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång om kvinnor i särskilt utsatta förorter.

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag