Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Staten ska inte köpa nätläkare

Statliga Apoteket AB köper in sig i nätläkar-appen Doktor 24.Foto: Pressbild
Samtidigt som regeringen diskuterar hur apotekföretags ägande av vårdbolag ska regleras, köper statliga Apoteket AB in sig i nätläkar-appen Doktor 24.Foto: DENNIS YLIKANGAS / BILDBYRÅN

Statliga Apoteket AB köper in sig i nätläkar-appen Doktor 24. Patienterna riskerar att komma i kläm när läkarna sitter på dubbla stolar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är förbjudet för vårdbolag att äga apotek, eftersom det finns en risk att läkare skriver ut mer medicin än vad som är nödvändigt om arbetsgivaren också gör vinst på försäljningen. Men än så länge är det fritt fram för apotek att äga vårdbolag – trots att risken för överförskrivning av läkemedel finns åt båda håll. 

Varför får apotek äga vårdcentraler, men inte tvärtom?

Därför har Läkemedelsverket kritiserat detta kryphål. Förra året föreslog myndigheten i en rapport till regeringen att reglerna ska skärpas, så att ingen apotekskedja får ha ett ”avgörande inflytande” över ett vårdföretag. Det är tyvärr inte nog. Eftersom avgörande inflytande tolkas som att apotek inte får vara majoritetsägare i vårdbolag skulle Apotek Hjärtat kunna ha kvar sina 49 procent i Min Doktor, och statliga Apoteket AB kan, som man presenterade i torsdags, köpa 20 procent av Wallenbergs nätläkare Doktor 24. 

En ägare måste inte ha 51 procent av aktieposterna för att ha ett stort inflytande på bolaget. När det handlar om något för välfärden så grundläggande som patientsäkerhet och förtroendet för professionen finns tunga skäl för att hålla branscherna separerade.

Att hindra apotek från att köpa vårdcentraler betyder dock inte att man ska hindra dem från att samarbeta på andra sätt. Det styrande måste vara vad som gynnar patienterna.

”Inte etiskt försvarbart”

Läkarförbundet varnar för att riskerna för patienterna inte stannar vid övermedicinering och de biverkningar som det kan medföra. I apotekspersonalens uppgifter ingår att ge råd om hur kunden kan behandla sina symptom med receptfria läkemedel, eller att lotsa vidare till sjukvården. Om apoteket ägs av en nätläkare finns det starka drivkrafter att se till att personalen slussar småkrassliga vidare till ägarens app, snarare än att tipsa om att ta en värktablett och vila. 

Eftersom nätläkarna får omkring 500 kronor av regionerna för varje samtal, medan ett samtal till 1177 Vårdguiden kostar skattebetalarna strax under 80 kronor, blir det en förlust för det gemensamma när patienter kontaktar läkare om sådant som en sjuksköterska – eller farmaceut – kan ge råd om.

”Möjligheten för apotekskedjor att äga vårdföretag innebär en risk för ökade kostnader för patienten samtidigt som det varken är samhällsekonomiskt eller etiskt försvarbart”, skrev Läkarförbundets Elin Karlsson i en debattartikel.

Regeringen måste rensa upp på vårdmarknaden, för patienternas skull. Läkare ska inte äga apotek, och apotek ska inte äga nätläkare. 

Det är extra anmärkningsvärt att medan det arbetet pågår, deklamerar det statligt helägda Apoteket AB att man tvärtom ska ge sig in i vårdbranschen. Vet den ena handen inte vad den andra gör?