Staten ska inte agera hantlangare åt ockrare

"Lyxfällan" är ett uttryck för den moralistiska synen på skulder.
Foto: TV3

Sverige har inte råd med att en kvarts miljon svenskar dras med skulder som de inte kan betala tillbaka. Alla skulle tjäna på en mindre moralistisk syn på de skuldsatta.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

TV3:s succéprogram Lyxfällan är en form av folkbildning. I tio års tid har hundratusentals svenskar varje vecka fått lära sig mer om privatekonomi och vådan av skulder. Säkerligen har programmet räddat många människor från att skuldsätta sig.

Men programmet är samtidigt ett uttryck för den starkt moralistiska syn som finns på skulder i Sverige. Fokus ligger – vilket programnamnet antyder – i stort sett alltid på konsumtionsskulder. Och det är tydligt vad orsaken till skulderna är: bristande moral.

Visst finns det människor för vilka ansvarslöst shoppande är vägen ner i skuldträsket. Men för de flesta är orsakerna mindre tv-mässiga. Ekonomin har gått ihop till den dag man drabbas av sjukdom eller arbetslöshet, skiljer sig eller det egna företaget går omkull.


Svårt få skuldsanering

Omkring en kvarts miljon människor räknas som långvarigt överskuldsatta i Sverige – det är lika många som invånarna i Malmö kommun.

Denna osynliga grupp lever ett  mycket hårt liv, vilket framkommer i en intressant LO-rapport som släpptes på onsdagen. I högre utsträckning än andra lider de av självmordstankar, hjärt- och kärlsjukdomar, depressioner och missbruk. Så låga hälsovärden som gruppen uppvisar påträffas i övrigt nästan enbart bland åldringar över 75 år eller personer med kroniska sjukdomar.

Dessvärre har många av dem mycket små möjligheter att någonsin bli skuldfria. Omkring 100 000 av de överskuldsatta har dragits med sina skulder i 20 år eller längre.

En förklaring till det är de tuffa reglerna för skuldsanering i Sverige. Trots att reglerna nyligen gjordes mer generösa är kriterierna fortfarande snäva. Tanken är helt enkelt att alla inte ska komma i fråga för åtgärden. I grunden är regelverket ett uttryck för samma moralistiska syn på skulder som återfinns i Lyxfällan.

I USA är synsättet radikalt annorlunda. Där ses skuldsanering som ett sätt för låntagare att snabbt komma tillbaka och utgångspunkten är att människor har rätt till en andra chans.

Det är inte bara de överskuldsatta som skulle tjäna på om svenska myndigheter antog en mer amerikansk syn på skuldsanering. Även för samhället finns stora vinster att göra.


Skuldsättningen kostar

Kronofogdemyndigheten har beräknat samhällskostnaderna för de överskuldsatta till mellan trettio och femtio miljarder kronor per år. En stor del av kostnaderna beror på att många inte arbetar till följd av sin överskuldsättning.  Trots allt fokus på "arbetslinjen" är marginaleffekten för de överskuldsatta fortfarande hundraprocentig.

Reglerna bör därför ändras så att fler blir aktuella för skuldsanering. Överskuldsatta bör få behålla en större del av inkomstökningar. Dessutom bör Kronofogden se till att jämna ut spelplanen mellan låntagare och långivare. Låneföretag som utan en seriös kreditprövning ger lån till skyhöga räntor bör inte få samma villkorslösa hjälp att driva in sina skulder som i dag.

Med dagens hårt ansträngda offentliga finanser är den verkliga lyxfällan att staten låter allt för få komma tillbaka till ett normalt, produktivt liv.


Läs också:

Vi ska inte hjälpa SMS-lånehajarna


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.