Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Staten plågar oss med sina usla datasystem

För medborgarna torde det vara uppenbart att problemet med usla IT-lösningar finns i hela den offentliga sektorn.Foto: FELIPE TRUEBA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Fyra bugg och en dator i koma. 

Dåliga IT-lösningar slår mot medborgarnas tålamod och tillit

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Småbarnsmamman Anne-Marie Kagarp fick häromåret två löner felaktigt utmätta av kronofogden. Anledningen var att myndighetens gamla IT-system inte hade registrerat hennes betalningar i tid.

I andra fall har datakrånglet lett till att kronofogden gjort felaktiga utbetalningar. Bara ifjol handlade det om minst nio miljoner kronor.

På tisdagen presenterade Riksrevisionen en granskning om myndigheternas föråldrade IT-system. Ämnet kan framstå som dammigt, men i praktiken kan det alltså handla om något så upprörande som att staten beslagtar medborgares pengar utan grund. 

Riksrevisionen om föråldrade IT-system

Riksrevisionens granskning visar att det finns föråldrade IT-system hos ett stort antal myndigheter. Det leder till flera olika problem, till exempel att myndigheternas arbete blir ineffektivt.

På Pensionsmyndigheten tvingas handläggare mata in uppgifter från dem som söker bostadstillägg manuellt i systemet. De måste också göra många av de nödvändiga beräkningarna i Excel och sedan för hand föra in dem igen i IT-stödet. De föråldrade systemen gör det också svårt - ibland rentav omöjligt - för myndigheterna att utveckla nya tjänster.

Ett annat problem är kostnaderna. Många myndigheter tvingas använda en oproportionerligt stor del av sin budget till att underhålla gamla system. Det handlar om stora belopp, bara de 60-tal myndigheter som har granskats av Riksrevisionen har IT-kostnader på över 19 miljarder kronor.

”När jag pratar med IT-chefer säger de att deras drömläge är att slänga in en brandbomb i serverhallen på IT-avdelningen så att allting försvann och de fick bygga upp allt från början igen”, sa digitaliseringsforskaren Johan Magnusson tidigare i år till Ekot.

Ett tredje problem är risken att känslig information läcker. Cirka 80 procent av myndigheterna i granskningen vittnar om att de har svårt att upprätthålla informationssäkerheten i minst ett system.

Någon snar ljusning är knappast att vänta. Riksrevisionen konstaterar att varken myndigheterna eller Regeringskansliet gör tillräckligt för att komma tillrätta med problemen.

Usla statliga IT-lösningar

För medborgarna torde det vara uppenbart att problemet med usla IT-lösningar inte bara gäller staten, det finns i hela den offentliga sektorn.

Numera kan vi betala räkningarna med ett klick på telefonen och boka bord via appar. Men att skicka in en höstlovslapp för skolbarnen innebär ofta ett tröstlöst klickande mellan olika menyer i någon Kafkalik skolplattform.

Det är svårt att säga om orsaken är dåliga beställare, snåriga upphandlingsregler eller att det offentliga helt enkelt inte värderar medarbetarnas och medborgarnas tid. Men de usla IT-lösningarna är ett problem för ett högskattesamhälle.

På kort sikt prövar det medborgarnas tålamod. På längre sikt riskerar det att slå mot tilliten. Och redan nu torde det påverka möjligheten att rekrytera personal. Hur många tjänstemän kommer i längden att orka slita sitt hår över ideliga felmeddelanden?