Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Staten öser pengar över byråkraterna

Skolverkets GD Peter Fredriksson efterträdde Anna Ekström. I årsredovisningen ger han varje anställd A i för jobbet under pandemiåret 2020. Också ett sätt att sätta betyg.
Foto: Jonas Ekströmer / TT NYHETSBYRÅN
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har undetecknat regleringsbrevet för Skolverket 2022. Anslaget är nära 1,4 miljarder kronor.
Foto: PAUL WENNERHOLM/TT / TT NYHETSBYRÅN

I drygt tio år har regeringar kastat pengar på Skolverket. Varken försvaret eller polisen har växt i samma takt. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sveriges befolkning har ökat med drygt en miljon sedan 2009. Eleverna har blivit fler, från förskola till komvux och SFI.

Att anslagen till tillsynsmyndigheten Skolinspektionen då ökat är inte konstigt; fler skolor ska kvalitetsgranskas och andra utredas när det kommer klagomål. Budget har ökat med en tredjedel. 

Uppdraget har dessutom vidgats. Skolinspektionen ska fokusera mer på elevernas kunskapsinhämtning, och speciellt på de skolor som har låga resultat. Och framöver även på betygssättning. 

Skolverkets uppdrag är ett annat: att stödja skolorna så att utbildningen blir av likvärdig, och god, kvalitet. 

Den myndigheten påverkas därför mindre av elevantalet. Det är inte svårare att konstruera nationella prov för 100 000 elever än för 130 000. Läroplanerna ska göras hursomhelst.

År 2009 var anslaget till Skolverket 565 miljoner kronor. Elva år senare gick det åt närmre 1,2 miljarder. Tala om tillväxt.  

Då sparade man ändå drygt 80 miljoner kronor när konferenser och seminarier fick ställas in på grund av Corona. I år är anslaget nära 1,4 miljarder kronor.

Ösregnet av budgetmedel stod skolminister Jan Björklund (L) för. Men den rödgröna regeringen försökte inte moppa upp, utan har fortsatt fylla på. Om än i lugnare takt.

Resultatet? Det syns ingen tydlig uppryckning av elevernas kunskapsnivå. Pisa-resultaten 2018 som Skolverket kallade ”en tidig julklapp” baserades på att allt för många utlandsfödda elever räknades bort. 

Betygen har i och för sig stigit både i fjol och 2019. Kanske för att lärarna överlag har varit lite snällare mot eleverna som jobbat hemma på distans till och från. Eller för att de faktiskt har lärt sig mer.

Det är svårt att veta eftersom nationella prov ställdes in.

Sovra i vad skolan ska göra. Skippa att ”entreprenörskap” ska gå som en ”röd tråd” genom utbildningen.

Skolverket hade i alla fall webbkurser för lärare under 2020. Också. I utvärderingarna sa 60 procent att de fått ökade kunskaper av utbildningen. 

Nästan hälften hade alltså inte lärt sig något alls. Måtte det ha fungerat bättre när alla vanliga lärare undervisat sina högstadie- och gymnasieelever över nätet.

Skolverket delar ut alla dessa riktade statsbidrag regeringar och ministrar älskar: Titta, vad vi satsar!

2013 fanns det 56 bidrag som kommuner och privata skolhuvudmän kunde söka. 2020 var det 83. 

Sådant kan varken små kommuner eller små friskolor hålla reda på, och så blir de utan. Det är ineffektiv, och orättvis, styrning som gör att ytterligare resurser läggs på administration i stället för på undervisning.

Nu är det läge att lägga i bromsen, tvärt. De sökbara statsbidragen bör dras ner till ett minimum.

Skolpolitikerna måste också börja sovra i vad skolan ska göra. Till exempel skippa detta att ”entreprenörskap” ska gå som en ”röd tråd” genom utbildningen. Och minska dekreten om digitalisering.

Skolverket skulle, i likhet med Sveriges elever, göra bättre i från sig om det fick koncentrera sig på väsentligheter.