Nästan hälften av dem som har vårdats på landets intensivvårdsavdelningar för covid-19 har, eller hade, utländsk bakgrund (46 procent). Det är en mycket hög siffra, då andelen med utländsk bakgrund i befolkningen snarare är runt 25 procent.
En annan uppseendeväckande siffra, även den från Socialstyrelsen, är att personer med utländsk bakgrund står för 22 procent av dödsfallen i Sverige. Det är i paritet med befolkningsandelen, förvisso – men nio av tio som avlider i covid är ju 70 år eller äldre och där dominerar de svenskfödda stort.
Hur går det ihop? Jo, de med utländsk bakgrund utgör hela hälften av dem som avlidit före sin 65-årsdag. Det är en enorm överrepresentation.
Däremot ser man inte brist på information om covid som någon stor sak.
Att svagt etablerade invandrargrupper drabbats särskilt hårt av covid-19 är inget svenskt fenomen, det är så pass generellt att OECD har skrivit en rapport om det. De förklaringar som tas upp är att gruppen ofta har jobb där det är svårt att hålla avstånd. Dessutom bor man trängre, är sämre informerad om covid och mindre benägen att testa sig och söka vård. Grundhälsan är också sämre.
I Sverige har socioekonomiska förklaringar – inkomst, jobb, trångboddhet - dominerat när covid och etnicitet kommit på tal.
I november kom rapporten ”Socioekonomiska faktorer och covid-19 i Stockholms län”, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (Cem). Slutsatsen är att skillnaderna i dödlighet beror på just socioekonomiska faktorer. Däremot ser Cem inte brist på information om covid som någon stor sak. ”Den samlade bilden kan tolkas som att stockholmarna förstått och velat anpassa och skydda sig, men av rent materiella skäl inte alltid kunnat.”
Det sistnämnda måste ha varit en lättnad att höra för ansvariga Stockholmspolitiker, eftersom de under pandemins början helt glömde att Sverige är ett invandrarland. Ordentliga informationsinsatser dröjde.
Fick de ingen information om covid, fel information eller information från källor de inte trodde på?
Så var svagt etablerade invandrargrupper verkligen lika välinformerade om risker och råd som gammelsvenskar?
Inte enligt läkaren Mashla Omar, ordförande för Svensk-somaliska läkarföreningen. Han slog larm om den höga dödligheten bland svensksomalier redan i mars. Och han hade tragiskt rätt; risken att dö i covid var i våras tolv gånger större för personer födda i Somalia än för gemene svensk.
Enligt Omar, som jobbar som läkare i Kista, är trångboddhet och brist på information de främsta orsakerna. I Kista levde gruppen som vanligt, sade han i Sveriges Radio i slutet av mars. Föreningar och moskéer var fortfarande öppna, många svensksomalier fortsatte att skaka hand och kramas, de friska besökte de sjuka och sjuka gick ut och träffade bekanta och besökte kaféer.
Fick de ingen information om covid, fel information eller information från källor de inte trodde på? Finns det andra förklaringar?
Inför nästa pandemi måste det offentliga ta höjd för att Sverige är ett invandrarland.