Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Staten måste spola krånglet för byggen

Modern offentlig toa i Borås. Allmänligt kallad Pissekuren.
Foto: TOBIAS SANDBLOM
Handikappanpassad offentlig toalett av äldre modell i Ystad.
Foto: SANNA DOLCK / KVP
Per Bolund, MP, är bostadsminister som gjort lite för att minska den stora byggbyråkrain.
Foto: SVEN LINDWALL

Statens tjänstemän är inte bättre på att bedöma vad lokalsamhället behöver än de folkvalda politikerna. Snarare tvärtom.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Pandemin har fått kommuner att tänka lite extra på fixa till sina mötesplatser utomhus.

I Kalmar bestämde samhällsbyggnadsnämnden i november att bygga en ny offentlig toalett, med belysning och bänkar utanför.

En enkel serviceåtgärd kan man tycka. Men en granne överklagade. Strax före jul sa länsstyrelsen nej till bygglov. 

Statens tjänstemän kräver att kommunen utreder skithuset ordentligt. Är det verkligen ett angeläget gemensamt behov? Krävs det då planändring? Är placeringen tillräckligt känslig?

Offentliga toaletter är dyra att uppföra och driva. När kommunerna investerar ändå är det olyckligt att länsstyrelsen gör kostnaden ännu högre genom att kräva grundliga underlag.

Toan i Kalmar är inget udda undantagsfall

Toan i Kalmar är inget udda undantagsfall. Bromölla kommun anser det nödvändigt att bygga ut ett industriområde. För två och ett halvt år sedan sökte man om undantag för biotopskyddet för den tidigare jordbruksmarken, som inte brukats på lång tid. 

Här och där i ödemarken finns yngre stenrösen i risigt skick, knappast skyddsvärda, menade kommunen.

Nyligen sa länsstyrelsen i Skåne nej. Dels för rösena, men också för att det växer gullviva och flockarun. Statstjänstemännen kräver en utredning av alternativa lokaliseringar av industriområdet och en naturvärdesinventering.

Någon som undrar varför det blir dyrt att bygga?

Länsstyrelsernas ingripanden är förstås inte enda förklaringen. Men behövs den beslutsnivån alls i processen? För det slutar inte alltid där. Länsstyrelsernas avgörande kan överklagas till mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen kan välja att säga sitt.

Skulle något bli sämre om klagan på de kommunala besluten gick direkt till domstol?

Skulle något bli sämre om klagan på de kommunala besluten gick direkt till domstol? Det är inte givet att statens tjänstemän är bättre på att bedöma vad lokalsamhället behöver än de politiskt ansvariga som bor där. Snarare tvärtom.

Man kan förvisso skriva mångt och långt om rigida regelryttare på kommunal nivå också. Men det är sällan sådana som får bassning av länsstyrelserna, utan de som ger bygglov för att minska bostadsbristen och fixa fler arbetsplatser.

I skånska Nyhamnsläge har man bråkat om en villa sedan 2011. Länsstyrelsen har rivit upp bygglov på bygglov för huset med suterrängkällare. För högt, för nära grannarna och ”artfrämmande”.

Strax före jul kom miljödomstolens beslut. När källaren fylls med jord räknas huset som enplansvilla. Höjden är okej. 14 respektive 50 centimeter för nära grannar en mindre avvikelse.  Grönt ljus.

Beslutet att skotta igen källaren är dock lika besynnerligt som försöket att stoppa lägenheter på en vind i Malmö. Då måste fastigheten räknas som fyråningars och bara tre är tillåtet enligt plan, sa länsstyrelsen. Men högsta rätt sa ja, takhöjden blir ju den samma.

Dagens byggbyråkrati är ohållbar. Ställ om till snålt: Varför inte spola länsstyrelsen?


LÄS MER:

Halva Sverige behöver inte skyddas mot hus