(S)taten är ett större problem än partyknarkare

Statsminister Stefan Löfven (S) har pekat ut festknarkare i Djursholm och Danderyd som svårt skyldiga till gängkriminaliteten.
Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES/WENNERLUND STELLA PICTURES
Polis på plats efter skjutning i Skäggetorp, Linköping.
Foto: Jeppe Gustafsson
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN

Det mest skräckinjagande hotet från den organiserade brottsligheten får sällan de största rubrikerna. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Statsminister Stefan Löfven har pekat ut knarket – och i synnerhet partyknarkandet i Djursholm och Danderyd – som svårt bidragande till den brutala gängkriminaliteten. 

Det finns förvisso en stark koppling mellan narkotikabrottslighet och skjutningar och sprängningar. Det konstateras också i den nya Nuc-rapporten ”Myndighetsgemensam lägesbild - organiserad brottslighet 2021”.

Men de kriminella nätverken är inblandade i så mycket mer än knarkhandel och blodiga revirstrider. De skrämmer inte bara invånare till tystnad, de försöker också hota myndigheter, som polis och socialtjänst, att hålla sig borta eller att fatta ”rätt” beslut i enskilda ärenden. 

Med hjälp av företag kan man bland annat ordna skenanställningar och vittvätta inkomster från brottsligheten. Försök att påverka den politiska styrningen i kommunen och att infiltrera myndigheter görs också. 

Välfärdsbrottsligheten är ett hugg mot den svenska demokratins och välfärdsstatens hjärta

Den organiserade brottsligheten är kort sagt en mångsysslararena. Och främst bland de allvarligaste hoten nämner Nuc ”angrepp på utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter”.

Det låter kanske träigt, men det som sammantaget brukar kallas ”välfärdsbrottslighet” är ett hugg mot den svenska demokratins och välfärdsstatens hjärta. 

Mångmiljardbelopp försvinner från skattebetalarnas gemensamma kista. Samtidigt växer och frodas brottsnätverken till ännu större hot. 

Ofta är insiderhjälp från myndighetsanställda – och bankpersonal, mäklare, advokater, revisorer, läkare – en förutsättning för att nätverkens brottsliga upplägg ska fungera. Myndigheter korrumperas.

Detta förfall eroderar i sin tur medborgarnas tilltro till demokratin och samhällets institutioner. Tilliten, ”det nordiska guldet”, står på spel. 

Under tiden har ropen efter åtgärder skallat.

Om narkotika blev lagligt i morgon dag skulle den organiserade brottsligheten ändå vara med och dela på mellan 2,5 och 4,2 miljarder per år. Den statliga lönegarantin och tandvårdsstödet liksom olika sorters anställningsstöd är andra pålitliga mjölkkor. Med företag, målvakter och falska identiteter som vapen håvas förmögenheter in.

Det är upp till regering och riksdag att stoppa blodflödet. Men regeringen Löfven utreder hellre än kommer till skott. Den tredje juni i år slog regeringen exempelvis på stora trumman: Man tillsatte en utredning om bidragsbrott mot välfärdssystemen. 

Detta hände nästan på dagen fyra år efter att Lars-Erik Lövdén överlämnade sin stora utredning ”Kvalificerad välfärdsbrottslighet– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra” till den rödgröna regeringen.

Under tiden har ropen efter åtgärder skallat. Myndigheter vill ha förändrade sekretessregler så att de kan lägga pussel mer effektivt. Assistansfusket och förekomsten av falska identiteter har varit kända länge, men inget händer. 

När historien om denna era skrivs kommer partyknarkandet inte att vara huvudnumret. Det mest iögonfallande är snarare hur staten frivilligt pumpade in mångmiljardbelopp i den organiserade brottsligheten.