STOREBROR SER DIG. Bara med ytterligare ett register, ännu mer kontroll över och detaljkunskap om medborgarna så kan politikens alla socialingenjörer lägga livet till rätta i registreringslandet Sverige. Nu föreslår en utredning att myndigheterna ska kunna söka på folks politiska åsikter.
STOREBROR SER DIG. Bara med ytterligare ett register, ännu mer kontroll över och detaljkunskap om medborgarna så kan politikens alla socialingenjörer lägga livet till rätta i registreringslandet Sverige. Nu föreslår en utredning att myndigheterna ska kunna söka på folks politiska åsikter.

Stasi-vibbar i folkhemmet

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Välkommen till registreringslandet Sverige. Här härskar en tradition av ett slags folkhemsstasi-tänk. Bara med ytterligare ett register, ännu mer kontroll över och detaljkunskap om medborgarna så kan politikens alla socialingenjörer lägga livet till rätta.
Anders Miltons förslag om ett nationellt abortregister har redan väckt debatt. Och nya registersteg in i övervakningssamhället är på gång.
I april landade en utredning på folkhälsominister Maria Larssons bord. Det var 421 sidor inklusive bilagor med den föga uppseendeväckande titeln "Socialtjänsten - Integritet - Effektivitet."
Men med tanke på vad utredningen, SOU 2009:32, faktiskt föreslår - att myndigheter ska kunna söka på människors politiska åsikter - hade det varit befogat med åtminstone ett mindre FRA-uppror. Varför uteblev den omtalade bloggbävningen denna gång?
Denna gång fick integritetsmedvetna medborgare förlita sig på datainspektionen - tack för att den finns. Med sitt kritiska remissvar har de plockat fram de tokiga förslagen i utredningen i offentligheten.

Utredaren, kammarrättslagmannen Sten Wahlqvist, föreslår att kommunernas socialtjänst och statliga socialstyrelsen ska få juridiska möjligheter att söka på individers politiska åsikter och etniska ursprung. Allt i syfte att kunna utbyta information, samköra lite fler register för att effektivisera jobbet på landets socialkontor.
Socialtjänsten har sedan en lagändring 2001 rätt att i vissa situationer lagra uppgifter om medborgarnas politiska åsikter. Det har ansetts nödvändigt för att exempelvis inte nynazister och afa-aktivister ska få dela rum på någon institution.
Nu ska deras, och andras, politiska tillhörighet få större spridning. Det är oklart vad socialstyrelsen tänker göra med all känslig information, men med ett personnummer och ett antal register kan man komma extremt långt. Vad sker om man byter politisk åsikt? Obligatorisk anmälan på socialkontoret?
En intressant sak i sammanhanget är att uppgifter om fackligt medlemskap inte får ingå i något sökbart register hos socialtjänsten.

Men det ska ändras på annat håll. Regeringen som misslyckats med sitt utmärkta vallöfte om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, vill nu "kompensera" detta med att bygga upp ett register över vem som är med i vilken facklig a-kassa. Sven Otto Littorin motiverar detta med att han behöver faktaunderlag för att undersöka strömhoppen från a-kassan.
Och vad ska Littorin göra sen? Skriva ett personligt brev till den som lämnat a-kassan?
Nja, här handlar det snarare om att Littorin vill ha politiskt underlag för att bemöta S-kritiken mot honom. Det borde han inte få.
Efter FRA-debatten lovade regeringen att bättra sig när det gäller integritetsfrågor. Folkhälsominister Maria Larsson kunde alltså redan i våras sagt nej till denna utvidgade registrering av våra politiska åsikter.
Det gjorde hon inte. När datainspektionen talar om "paradigmskifte" är det byråkratsvenska för något extremt integritetskränkande.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag