Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stäng usla skolor

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Om den svenska skolan var lika bra som Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, är på att producera debattartiklar vore just debatten om den svenska skolkrisen borta.

Fjelkner brukar välja olika debattpartners för att nå större genomslag. I går föll valet på skol­entreprenören Peje Emilsson, den gamle PR-mannen som grundade Kreab och som också står bakom skolkedjan Kunskapsskolan.

Med all sin PR-erfarenhet inser Emilsson att i dessa Carema-tider gäller det att framstå som seriös skolentreprenör. Då handlar det också om att kräva fler regleringar för att möta uppenbara brister. Emilssons och Fjelkners krav i Dagens Industri om att staten måste gå in och tvångsförvalta de skolor som inte håller vissa uppställda minimikrav är dock värt att ta på största allvar.

 

Till saken hör också att kommuner borde stänga skolor som inte håller måttet. I teorin borde det fria skolvalet redan ha sänkt ett antal skolor. Välinformerade föräldrar och elever ska ju välja bort de skolor som förtjänar att väljas bort. Men på många orter är valmöjligheterna begränsade och närheten till skolan är också något som avgör skolvalet.

Friskolor som inte får tillräckligt med elever måste avveckla sin verksamhet eller i värsta fall gå i konkurs. En del av de friskolekonkurser som skett kan säkert skrivas in på kontot att de inte erbjöd tillräckligt god undervisning. Andra konkurser beror på att företagen givit sig in på en överetablerad skolmarknad.

Men det är i dag möjligt både som friskola och kommunal skola att år efter år få fortsätta att driva en lågpresterande skola.

 

En självklar invändning är att de socioekonomiska variablerna spelar roll, liksom antalet nyanlända flyktingbarn. Men det finns många exempel på stora kvalitetsskillnader mellan skolor, trots att elevernas bakgrund är likartad.

Staten har tagit ett fastare grepp om lärarutbildningen för att göra miniminivån mer likvärdig. Vi har numera den ordningen att dåliga högskolor mister rätten att utbilda lärare. Men en katastrofal grundskola får behålla sin examinationsrätt. Så kan det inte fortsätta.

Staten måste alltså införa ett motsvarande sanktionssystem när det gäller grundskolan och gymnasiet. Att som Emilsson och Fjelkner föreslår redan nu sätta landets 50 sämst presterande skolor under tvångsförvaltning är dock väl drastiskt. Först gäller det definiera ett rättvisande kvalitetsmått.

 

Men det vore å andra sidan inte fel om staten kunde statuera något exempel; staten har ju redan i dag möjligheten att ingripa med en form av tvångsförvaltning.

Skoldebatten är ofta absurd. På riksnivå tävlar partierna med varandra om att tillmäta riksdagsbeslut avgörande betydelse för kvaliteten trots att det saknas riksdagsmajoritet för att förstatliga ansvaret för skolan. Men mer av statlig kvalitetskontroll och sanktioner borde inte vara kontroversiellt.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!