Två misstänkta 16-åringar som greps för misshandeln av Jarmo, 45, släpptes snabbt på grund av låg ålder. Regeringens syn på sådan ordning är högst oklar. Foto: PRIVAT/FREDRIK SANDBERG
Två misstänkta 16-åringar som greps för misshandeln av Jarmo, 45, släpptes snabbt på grund av låg ålder. Regeringens syn på sådan ordning är högst oklar.  Foto: PRIVAT/FREDRIK SANDBERG

Stäng svängdörrarna för unga kriminella

Publicerad

Det måste bli lättare att frihetsberöva unga som begår grova brott. Regeringens politik hänger inte ihop.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Pappa Jarmo skyndade till Mall of Scandinavia på Långfredagen - hans 16-årige son kallade på hjälp. Sonen och hans kompisar hotades av ett ungdomsgäng som krävde deras värdesaker. 

Fadern dök upp - och blev svårt misshandlad. "Det var som att överfallas av en bisvärm", säger han till Expressen

Jarmo fördes medvetslös till sjukhus; nu är han sjukskriven med avslaget näsben, onda revben och nedsatt syn på ena ögat.

Gärningsmännen klarade sig bättre. De flesta undkom polisen, två misstänkta 16-åringar greps - men släpptes snabbt på grund av sin låga ålder.

Det är ett välkänt scenario: unga som begår brott släpps ut på gatan nästan innan gripande polis har hunnit skriva färdigt sin rapport. 

Mildare regler från Riksåklagaren

Det är olyckligt på alla tänkbara plan. Redan skakade och förödmjukade brottsoffer möter ett liknöjt rättsväsen. Polismän ser sitt arbete förbytas i absurd komedi. Ungdomsgäng kan fortleva och utnyttjas av vuxna brottslingar. 

Inte heller för gärningsmännen är dagens undfallenhet bra. Många börjar sin bana redan vid 12,13 år och kan alltså ha skolats i kriminalitet i många år innan samhället reagerar adekvat. 

Regeringen har i denna fråga, som så ofta, gått ner i omöjlig spagat. Å ena sidan talar man strängt om krafttag och hårdare straff; Stefan Löfven har bland annat ifrågasatt straffrabatter för unga. 

Å andra sidan har det kommit nya, mildare riktlinjer från Riksåklagaren kring frihetsberövande av misstänkta mellan 15 och 17 år. Mildrandet beror på att "rättsutvecklingen har gått mot ett alltmer stärkt barnperspektiv", som Åklagarmyndigheten skriver. 

Det är FN:s barnkonvention som avses, samma konvention som regeringen just har lagt en proposition om; man vill inkorporera den i svensk lag. 

I propositionen citeras konventionsorden om att gripande, häktning och fängslande av barn bara får ske "som en sista utväg."

Regeringens politik går inte ihop.

Staten borde ta över ansvaret

I den bästa av världar skulle alla barn "på glid" snabbt fångas upp av samhället. Allt skulle finnas där, från elevhälsa och BUP till ypperliga institutioner. 

I verkligheten saknas en fungerande struktur för kriminella under 18 år. Socialtjänsten är inte rätt instans för unga som begår grova brott. Hem för tvångsomhändertagande är antingen fulla eller ses som för dyra av kommunerna, som i stället kan välja låtsasåtgärden "LVU i hemmet".

Regeringen har visserligen ökat anslagen så att Statens institutionsstyrelse ska kunna öppna fler låsta platser, men staten borde ta över hela ansvaret för kriminella mellan 15 och 17 år: med särskilda ungdomsfängelser som en möjlighet. 

Det måste bli tydliga konsekvenser för unga som begår grova brott, såsom snabbare påföljder och jourdomstolar. 

Självklart bör häktningstiderna vara kortast möjliga, men ingen ska kunna slå en medmänniska sanslös på förmiddagen, gripas vid lunch och möta kompisarna på stamhaket lagom till middag. 

 

Läs också:

Även unga kriminella måste kunna stoppas 

 

 

 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag