Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ställ högre krav för att bli svensk medborgare

Statusen på medborgarskapet i Sverige behöver höjas. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska pass står högt i kurs. Det kan vara en så kallad pull-faktor att Sverige ställer lägre krav för medborgarskap än andra länder.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Det är helt rätt att införa språk- och kunskapsprov för att bli svensk medborgare. Men Januaripartierna borde gå längre.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var i valrörelsen 2002 som dåvarande Folkpartiet lanserade förslaget om språkkrav för medborgarskap. Tjugo år senare kan Liberalerna vara med och förverkliga sin flaggskeppsreform. På tisdagen presenterade Januaripartierna direktiven till en utredning som ska lämna sin slutrapport 1 maj 2021.

Att det har krävts två decennier för att komma till skott säger mycket om hur känsligt ämnet har varit. Det har ansetts stötande och ”exkluderande” att ställa krav på den som vill bli svensk medborgare. Precis som Sverige har varit extremt generöst med att dela ut permanenta uppehållstillstånd sticker vi ut internationellt med lågt ställda krav för medborgarskap.

Följden har blivit att medborgarskapet har låg status i Sverige, vilket statsvetaren Andreas Johansson Heinö har påtalat. Det finns åtminstone tre skäl att ändra på den saken: 

• Pull-faktorer. Villkoren för medborgarskap är sannolikt ingen avgörande faktor för vilket land man väljer att söka asyl i. Men det är en signal av flera, där vetskapen om att man relativt snabbt och kravlöst kan få tillgång till ett svensk pass spelar roll.

• Incitamenten. Genom att ställa krav för medborgarskap stärker man drivkrafterna hos nyanlända att snabbt komma in i det svenska samhället. Det gäller förstås ett språk- och kunskapsprov, som skulle ge SFI-studierna ett nytt skimmer. Men även andra krav kring försörjning och skötsamhet har samma effekt.

• Samhörigheten. Allt oftare hörs varningar för att kittet i samhället håller på att spricka. Sådana tecken bör tas på allvar, inte minst i en tid då det demografiska trycket sätter press på välfärdssystemen och samhällskontraktet framstår som svajigt. Det talar för att statusen på medborgarskapet måste höjas så att alla nya svenskar verkligen betraktas som svenskar och en självklar del av gemenskapen.

Medborgarskapet är en exklusiv klubb som ger både rättigheter och skyldigheter. Det borde vara en självklarhet att den som har rätt att rösta fram landets riksdag och regering har ett hum om hur den svenska demokratin fungerar och kan ta till sig information på svenska.

I Danmark krävs att man har varit bosatt i landet i nio år

Frågan är varför Januaripartierna valde att stanna där. Det rimliga hade varit att i stället ta ett helhetsgrepp om medborgarskapsfrågan. Våra nordiska grannländer ställer genomgående högre krav för att erhålla medborgarskap än vad Sverige gör.

I Danmark krävs exempelvis att personen i fråga har varit bosatt i landet nio år, i Norge minst 7 år och i Finland 4-7 år. I Sverige räcker det med en hemvisttid på 5 år som huvudregel och 4 år för flyktingar och statslösa. I Danmark krävs vidare att den sökande har försörjt sig själv under de senaste fem åren före beslutet. I Sverige finns inga sådana krav. Listan kan göras mycket längre, exempelvis kring möjligheten att återkalla medborgarskap.

Allt detta borde utredningen ha fått i uppdrag att se över. Det är hög tid att uppvärdera det svenska medborgarskapet.