Foto: Lennart Rehnman
 Foto: Lennart Rehnman

Språka på lufo-kratiska

Nyligen beslutade LUF, Liberala ungdomsförbundet, om språkkrav och krav på kunskap om grundlagen för den som söker svenskt medborgarskap. Apropå detta intervjuades Borås LUF-ordförande, Mona Hammoud, av P4 Sjuhärad. Det var plågsam lyssning. Den stackars dalkullan utsattes för ett mycket enkelt språktest - bland annat skulle hon ta ut satsdelarna ur meningen "Olle klappar hunden" - och misslyckades fullständigt. Hon kunde inte heller nämna någon grundlag.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hon är förstås inte unik. Om en folkpartistisk diktator bestämde att alla svenskar måste genomgå ett medborgarskapstest, som krävde kunskap om "verb" och "successionsordningen", skulle antalet svenskar raskt understiga antalet monegasker. Och medelåldern skulle stiga till 74 år.
P4:s test av LUF-ordföranden visade att det är betydligt lättare att säga "språktest" än att göra ett. Vad är viktigt att kunna? Hur svårt ska det vara? Rimligen inte så svårt att det i praktiken ställs hårdare krav på invandrares svenskkunskaper än på infödda svenskars. Och om det är för lätt, vad fyller det då för funktion? Samma problem uppstår med ett grundlagstest.

Har LUF en färdig idé om hur testen ska se ut? Nej. Varför vill de ha test? Jo, det är viktigt för integrationen att invandrare lär sig svenska. Arbetslinjen, you know.
Självklart är det viktigt att kunna svenska i Sverige. Bra språkundervisning (även i grundskolan, gärna) - hurra! Tidig språkundervisning - hurra! Och, inte minst, snabb introduktion på arbetsmarknaden så att man lär sig svenska i dess "naturliga" miljö - ett fyrfaldigt hurra!

Men varför blanda in medborgarskapsfrågan? När Folkpartiet först lanserade sina populära språktestidéer i början av 2000-talet, stödde man sig bland annat på en rapport från nationalekonomen Andreas Bergh. Det uppskattade inte Bergh. Alls. Han sade till Expressen (19/2 2003) att "jag har aldrig skrivit att chansen till svenskt medborgarskap är ett starkt incitament för att lära sig svenska." Enligt Bergh fungerar ekonomiska incitament som motivation för språkstudier, inte medborgarskap.
Det finns de som ser till USA och tänker sig att vi skulle kunna ge medborgarskapet en enande, inkluderande, amerikansk kvalitet. Men USA är ett ungt invandrarland. Sverige är, inte minst mentalt, ett gammalt utvandrarland där etnicitet - "svenskhet" - spelar stor roll. Vad vi inte behöver är att ladda medborgarskapet med krav på "svenskhet".
Fallet Danmark har lärt oss att det ena gärna ger det andra, när man börjar gå denna kravväg: 2001 vann Venstre regeringsmakten efter bland annat utspel om språktest för medborgarskap.

I april i år meddelade den danska regeringen att den vill skärpa språkkraven - för de medborgare från länder utanför EU som vill återförenas med sina familjer.
Folkpartisternas språktestidéer är lika dåliga i dag som de var 2002.
"Självklart är det viktigt att kunna svenska i Sverige

Kvällspostens ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag