Språk für alle gör ont värre

Foto: Florian Seefried

Socialdemokraterna vill göra det obligatoriskt för grundskoleelever att  läsa ett andra främmande språk utöver engelska. Ibrahim Baylan motiverar  detta med att Sverige är ett exportland och att språkkompetens är  viktigt för konkurrenskraften.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Och visst är det önskvärt att fler svenskar blir bättre på fler språk. Men om vi rör oss i verkligheten och inte i teoriernas vackra värld är vägen att nå det målet en annan. Den är att de som faktiskt läst franska, spanska eller tyska på grundskola och gymnasium underhåller sina kunskaper och därtill utvidgar dem.

De flesta som läst moderna språk klarar att beställa mat och dryck, fråga efter vägen och byta några artighetsfraser. Förmågan att förstå nyhetssändningar, läsa böcker och diskutera fackämnen är det sämre med. Några har haft den, men förlorat den till glömskan. Många nådde aldrig den nivån.

Sedan finns det förstås folk som kämpat på. Som läst och slagit upp, lyssnat och slagit upp. Som pluggat glosor till de blev rödögda. Som studerat statsvetenskap i Salamanca, partiklar i Cern och ekonomi i München. Som både kan skriva och tala sitt nya språk så väl att de kan använda det som arbetsspråk. Och det är fler språkkunniga på den nivån Sverige skulle ha nytta av.

Men att dessa blivande språkess finns bland de 15 procent som aldrig väljer franska, spanska eller tyska i grundskolan är mindre troligt. Sannolikheten är inte mycket större för att de återfinns bland de 15 procent som börjar men sedan hoppar av för att i stället ha lektioner i förstärkt engelska eller något som kallas svenska/engelska.

Baylan hänvisar till forskare som sett att dessa engelsk/svensk-lektioner ofta används till läxläsning och plugg inför prov i alla möjliga ämnen och kallar det "en skandal". Det är ett sätt att se på saken. Ett annat är att elevernas totala skolresultat kanske varit ännu sämre om de inte fått den möjligheten till hjälp. Och resultaten är illa nog som de är.

En snabb eländesrepetition. I Pisaundersökning år 2010 nådde nära var femte elev inte nivån grundläggande läsförståelse i svenska. Våra lärare är vänligare när det kommer till betygen. Men var åttonde nia var inte gymnasiebehörig i våras och var fjärde elev saknade betyg i alla ämnen.

Att i detta läge göra det obligatoriskt att läsa ett andra främmande språk är kontraproduktivt. Att lära sig språk kräver väldigt hårt arbete. Och elevernas kraft måste ägnas de brister som är menligast för dem i det kommande arbetslivet, och då gäller det att kunna läsa och förstå svenska, och engelska. Då gäller det att ha begrepp om storleksordningar i matematiken.

Det är viktigare att kunna förstå informationen i arbetsgivarens veckobrev än att kunna säga "más grande de cola, por favor". Det senare lär man sig för övrigt ändå om det krävs, fast det då ofta handlar om cerveza. Eller Bier. Eller bière.