Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sossarna har rätt: ta bort betyget F

F borde tas bort, men det bästa vore en återgång till det gamla, relativa betygssystemet 1-5. Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jan Björklund är ansvarig för betyget underkänt, F. Foto: OLLE SPORRONG

Socialdemokratiska Tider har rätt i att F, underkänt, bör tas bort. Men det betyder inte att gymnasiet får bli kravlöst. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hade Jan Björklund varit en bättre utbildningsminister om han varit mer fokuserad på att vara pro-utbildning än anti-socialdemokrat? 

Härom dagen twittrade L-ledaren föraktfullt: ”Gammal hederlig skolpolitik av S, som man känner igen. Ta bort betyget ”underkänd”, så blir alla godkända. Simsalabim!”

Detta apropå en rapport från den S-märkta tankesmedjan Tiden, om problemet med att ett stort antal elever misslyckas med att bli behöriga till gymnasiet. Våren 2018 rörde det sig om 15,6 procent eller drygt 17 000 niondeklassare. 

Ett av rapportförslagen är att ta bort betyget F, underkänt, som infördes 2011 av alliansen. Den som saknar godkänt i kritiska ämnen kommer ju inte in på gymnasiet. 

Utslagningen i nian är störst bland barn till lågutbildade och elever med invandrarbakgrund. Och i god S-anda är tankesmedjan sugen på att trolla bort snedrekryteringen genom att ta bort olika utbildningshinder som inte alla lyckas hoppa över. 

Men Tiden har rätt i att betyget F bör tas bort, av flera skäl.

Skillnaden mellan E och F blir enorm

Ett är att skillnaden mellan betygen E och F får enorma konsekvenser för eleven. Samtidigt kan betygssättningen vara ytterst godtycklig, som skolforskaren Jonas Vlachos framhöll i ett Twittersvar till Björklund. 

Dessutom är själva underkänt-gränsen godtyckligt satt. Elever måste klara bestämda kunskapsmål för att få lägsta godkända betyg, E. Men när målen skulle sättas var det ingen som tog reda på om alla elever som har skolplikt faktiskt klarar dem. 

Enligt en studie som publicerats i Läkartidningen är E i själva verket en omöjlighet för elever som är teoretiskt svagt begåvade eller har vissa neuropsykiatriska nedsättningar. Det går inte med särskilt stöd, det går inte med anpassningar. Det bara går inte. 

Det är grymt. På de relativa betygens tid var man garanterad en etta om man gjorde sitt bästa. (Det bästa vore för övrigt att återinföra den relativa betygsmodellen helt.) 

Relevanta gymnasiekrav

Många lärare lägger också ohemult mycket tid på att försöka tippa elever från F till E. Dessutom blir köerna till BUP längre när föräldrar söker en diagnos, övertygade om att det då blir lättare att få det där extra stödet som skollagen lovar.

Om F togs bort skulle fler bli behöriga till gymnasiet. Och eftersom gymnasiekompetens krävs på dagen arbetsmarknaden bör så många som möjligt gå gymnasiet. Men relevanta intagningskrav måste finnas. Behöver man kunna matematik för att klara ett visst program ska den som knappt kan division inte gå där. Och vice versa: skulle inte matte behövas alls, ligg lågt med mattekrav. Men gymnasiet måste hålla en viss nivå och förbereda eleverna för ett verkligt yrkesliv, inte ett låtsat. 

Skolan ska klasskompensera, som Tiden kräver, men det finns inga genvägar. Det krävs bra skolor med bra lärare och stöd som sätts in tidigt. 

Det är dessvärre ett mål som Sverige i dag snarare fjärmar sig ifrån, än närmar sig. 

 

Läs också:

Skrota flumbetygen, återinför gamla 1-5 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!