Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sommaren är för lång

Löfven. Foto: Sven Lindwall

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ordet sommarlov har en lycklig klang. Men för många studenter är det ett påtvingat och kvalfyllt fenomen. Uppehållet mellan vår- och hösttermin sträcker sig ofta över ett helt kvartal. De som inte lyckas hitta arbete får åka hem och leva på sin familj.

Andra hoppar på högskolans sommarkurser, mest för att ha något att göra. Det vore betydligt bättre, för både studenterna själva och samhället i stort, om de kunde fortsätta sina ordinarie utbildningar under sommaren. Stefan Löfvens besked i går om att Socialdemokraterna ställer sig bakom ett tre-terminssystem för de vanligaste utbildningarna är bara att applådera.

Det är märkligt att en sådan reform, som många har föreslagit genom åren, inte redan har genomförts. Frågan om hur vår livsarbetstid ska kunna förlängas är föremål för ständig debatt. Men då brukar pensionsåldern stå i centrum.

Det är lika viktigt att se frågan från den andra änden, där ett allt senare inträde i arbetslivet skapar problem. Genomströmningen på högskolan måste bli bättre. Den genomsnittliga examensåldern för svenska studenter ligger nu omkring 29,5 år - långt högre än snittet bland jämförbara länder.

 

Ett tre-terminssystem är dock bara en del av lösningen. Själva utbildningen måste också bli betydligt effektivare, oavsett årstid. En genomsnittlig svensk heltidsstudent ägnar 32 timmar i veckan åt sina studier. När det gäller utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora handlar det om så lite som 25 timmar.

Om heltidsstudier verkligen var på heltid skulle flertalet utbildningar kunna förkortas.

Som en ESO-rapport från 2012 föreslog bör arbetslivets tempo vara utgångspunkten när utbildningar disponeras. Då blir också övergången från studier till arbete mindre påfrestande.

Ett beslut om tre terminer borde kunna fattas med enighet över blockgränserna, efter en rejäl utredning. Men Löfvens föreslagna första steg på vägen - en extrasatsning på de frivilliga sommarkurserna - är mer tveksamt.

Poängen med de tre terminerna är ju att studenterna ska kunna ta sin examen snabbare. Dagens sommarkurser fungerar i stället ofta mest som födkrok och tidsfördriv. På Linnéuniversitet ges exempelvis kurser i "Chic lit" och "Disney-studier". Det känns säkert roligt att kunna få studiemedel för så glättiga ämnen. Men utbildningsbudgeten är trots allt begränsad.

 

Att unga vuxna är inskrivna på högskolan så många veckor som möjligt har inget värde i sig. Utbildningens kvalitet måste alltid sättas i främsta rummet.

Högskolan ska inte vara en sysselsättningsakut. Sommarkurser är utmärkta - om de är relevanta och kvalitativa.

Man bör se till att så är fallet innan nya pengar satsas.