Sofie Löwenmark

Sverige är ett tryggt växthus för IS-terrorn

Publicerad

I slutet av året greps tre personer med kopplingar till Sverige - i London, Köpenhamn och Rotterdam - anklagade för förberedelse till terrorbrott. Ingen som är insatt i svensk islamistisk extremism är förvånad.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Mannen som greps i Köpenhamn friades ganska nyligen i en rättegång gällande ett brandattentat mot en shiamuslimsk lokal i Malmö. Förundersökningen avslöjar tydligt mannens tankar och avsikter. I chattkonversationer med sin mor (som försöker tala honom till rätta) berättar han att han är i Europa å ”statens” vägnar, alltså IS. Han säger att hans avsikt och mål är att begå terrordåd i Europa. Attacken mot shialokalen är det enda dåd IS har tagit på sig på svensk mark.

Att vi ligger i det europeiska toppskiktet av länder som har försett IS med flest rekryter per capita är känt sedan länge. Likaså fanns svensk inblandning i terrordåden i Paris och Bryssel. Sverige har i relation till andra länder en bristfällig terrorlagstiftning, vilket har resulterat i att landet kunnat fungera som ett tryggt växthus för denna typ av extremism. Ett växthus som dessutom allt för ofta har finansierats med skattemedel.

Radikalisering komme inte i form av ett luftburet virus

Det svenska förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism som startade våren 2014 kan enbart beskrivas som en flopp. Arbetet har kännetecknats av ändlösa panelsamtal, metodmaterial, värdeladdade ord och en uppsjö av projekt där ingen haft kännedom om eller kontakt med berörda målgrupper och miljöer. En del projekt har även motarbetat ytterligare kunskap och forskning.

Mycket arbete har lagts ner på att ringa in vad som kan ses som riskgrupper. Detta är givetvis inte fel i sig, men man slås av att de enkla svaren går igen och att de svårare frågeställningarna lyser med sin frånvaro. Det förefaller som att arbetet så här långt inte bara har kantats av okunskap utan även av stor ängslighet.

Den nationella samordnaren Anna Carlstedts uttalanden om att det är en "miljondollarfråga” varför så många från just Göteborg och Örebro har anslutit sig till IS är talande för hur naivt arbetet har bedrivits. Frågan är i själva verket relativt enkel att besvara. I dessa städer har det funnits krafter som resolut och effektivt har rekryterat människor. Dessa krafter i form av föreningar, moskéer och personer har ofta inte heller varit särskilt svåra att lokalisera.

Det har nästan låtit som om radikalisering kommer i form av ett luftburet virus, redo att sprida sin smitta lite här och var.

BRÅ måste arbeta utan skygglappar

Carlstedts mantra var ”Ingen föds till extremist”. Om detta är sannolikt alla överens. Men vad är det i det islamistiska extremistiska tankegodset som faktiskt lockar och attraherar så många unga människor idag? Det är den fråga som det behövs mer kunskap kring. Bakomliggande riskfaktorer i all ära, men mer intresse, vikt och forskning måste fästas vid själva ideologin - salafismen och i takfir-jihadismen.

Från och med den 1 januari 2018 går arbetet mot extremism över från den nationella samordnaren till Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Där ska det inrättas ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism. Vem regeringen tänker utse som chef för verksamheten är ännu oklart.

Av tidigare förlorade år går det att dra lärdomar. Låt oss hoppas att BRÅ nu sätter kompetens och verklighetsförankring i centrum utan några skygglappar.

 

Läs också: Räkna med att hotet från jihadismen blir större 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag