Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Sofie Löwenmark

Solna-domen bygger mer på klankultur än på sharia

För att kunna värna demokratin behöver politikerna skaffa sig kunskaper om klankulturen. Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Trots att en hel del sagts om skandaldomen vid Solna tingsrätt, finns ett perspektiv som har blivit bortglömt.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Efter skandaldomen i Solna agerade Centerpartiet snabbt och uteslöt två nämndemän  ur partiet. Men till nämndemannen Ebitsam Aldebes försvar ska sägas att hon har varit öppen med sin syn på rättskipning. Hon har i SVT tidigare talat om vikten av att muslimska kvinnor bör ärva mindre än männen samt påpekat att en imam måste godkänna kvinnors skilsmässa. Hennes make Mahmoud skickade å sin sida 2006 ett brev till samtliga riksdagsledamöter med krav på särlagstiftning för muslimer.

Men trots Ebitsam Aldebes islamistiska sympatiyttringar bör domen i Solna inte först och främst ses som ett utslag av sharialagstiftning. Det som genomsyrar domen är inte så mycket religiösa påbud som den rättskipning som är typisk för klansamhällen. Om Sverige en aning yrvaket har börjat få upp ögonen för andra religioner än protestantismen, saknas fortfarande basala kunskaper om klankulturer.

Klankultur i Solna tingsrätt

Per Brinkemos bok Mellan klan och stat från 2014 visade tydligt vad som skiljer kulturer och nationer som är uppbyggda kring klaner från dem som har en stark stat. Om staten i Sverige erbjuder ett skyddsnät i form av rättskipning, beskydd från brottslighet, sjukvård, barn- och äldreomsorg, är det i klankulturer familjen, släkten eller sammanslutningar av släkter som svarar för liknande skyddsnät.

Ju högre status en familj i ett klansamhälle har, desto bättre möjligheter har den att få hjälp av andra familjer. Statusen mäts i heder, och släktens heder är i sin tur beroende av hur varje enskild familjemedlem agerar. Om du drabbas av problem, kan du räkna med att alla i släkten ställer upp. Men gör din kusin någonting dumt, kan å andra sidan du hållas ansvarig. 

Klankulturen är nämligen kollektiv till sin karaktär och bygger på lojalitet. Din status är beroende av familjens status. Det innebär samtidigt att du har ansvaret också för dina kusiners status. Sjabblar du till det, drabbas de. Klanen fungerar därför som ett självreglerande system där alla håller reda på alla. Utrymmet för individuellt agerande är ytterst litet.

Islamism och nämndemän

I mångt och mycket är Sverige klansystemets absoluta motsats. Svenskarna har under 1900-talet vant sig vid att bli omhändertagna av staten, inte av släkten. Vårt rättssystem är uppbyggt kring likhet inför lagen. Det innebär att straff inte drabbar den dömdes släktingar. Det innebär också att domen inte påverkas av statusen hos den åtalades släktingar.

Det anmärkningsvärda med domen vid Solna tingsrätt är hur mycket i den som knyter an till klanens rättskipning snarare än till statens. Ett skäl till att den åtalade frias är den status som hans familj anses ha. Att brottsoffret ifrågasätts beror på att hon inte kommer från en lika ”god familj”. Men den målsägande kvinnan ifrågasätts också för att hon vänt sig till en svensk domstol i stället för att låta familjen ta hand om rättskipningen. 

Svenska politiker behöver för all del lära sig mer om islamism. Men för att kunna värna demokratin och alla människors lika värde är det minst lika viktigt att de skaffar sig kunskaper om klankultur.

 

Läs också:

"Sverige har blundat för klanernas makt" 

Vilken makt har muslimska brödraskapet i Sverige? 

Varför agerade inte Annie Lööf förrän nu? 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!